Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
— Har den där lappflickan synts till här i dag?
Jag ser, att gumman missuppfattar frågan; hon
snörper menande på munnen och svarar ett kärvt
nej.
Jag nickar åt henne att gå, pinad av hennes
plumpa vantolkning, En liten stund sitter jag med
geväret och uret framför mig. Därefter går jag ut
i den lilla stan,
Jag driver hit och dit i de knagsgliga gatorna,
ner mot hamnen, upp mot kyrkan, Jag vet knappt
varför jag går, men jag ertappar mig med att stryka
förbi logier och värdshus och gång på gång irra ut
mot tullarna. En oro, som ökar alltmer, styr mina
steg; någonstädes måste hon ju finnas, om hon inte
redan begivit sig härifrån, Under halva dagen
strövar jag omkring med denna enda tanke: jag
måste tala vid henne, säga henne vad jag inte
fick sagt, Till sist stegras min oro till djupaste
ångest; jag grips av den förfärande tanken, att
min råhet drivit henne i döden. Åter skyndar jag
ner mot hamnen, undersöker fiskebryggorna, spe-
jar över hela hamnområdet. Jag tycker mig över-
allt höra mörka antydningar och se hemlighetsfulla
huvudskakningar; alla förefalla att betrakta mig
med forskande och förebrående ögon. Men ingen-
städes finner jag vad jag söker.
Dödstrött och uppriven styr jag åter stegen till
mitt logi. Där ligger det nya geväret, det nya uret.
Som förut sätter jag mig att betrakta gåvorna. Vad
har hänt henne?
Ute har det mörknat, men jag sitter i mörkret
och stirrar ut genom fönstret, Den lilla stan håller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
