Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mg vurmar gren väjö - NN SSR
Hi Å
151
på att somna in, men i huset mitt emot sitter ett lag
borgare runt ett spelbord. Jag ser hur de skratta
och kasta sina kort, röda av toddy och samvarons
glädje. Då och då skymta kvinnor bakom gardi-
nerna; kvällsvarden dukas åt de lustiga bröderna.
Alla äro de välfödda och utan gåtor — utan gåtor?
Vet jag något därom? «Den fetaste och rödaste
bland dem har kanske med långt större allvar än
jag tänkt på de yttersta tingen, Så fick han vikti-
gare ting att tänka på: fisk, spannmål, pengar. Och
han fetmade och försonade sig med livet — snart
skall han dö. Och sedan?
Döden?
Och livet? Och att gå som en klar ton genom
livet?
I mörkret lutar jag pannan mot mina händer och
lyssnar till dissonanserna. Och i mörkret börja
röster tala, och fast jag är ensam och sitter helt
tyst, svarar jag dem, Någonstädes i mitt rum sit-
ter någon och viskar lågt och klart; jag hör det
utan att höra och talar själv utan att röra min mun.
Vad vill du mig, röst i det outsägliga mörkret, och
vems är du? Du talar som en väns röst och jag
måste lyssna till dig fastän jag fylls av en dunkel
fruktan. Det är som om jag hört dig många gån-
ger; jag känner igen dig från mitt högmods och
mitt missmods stunder; var du inte hos mig både
när jag fann mina blomster och då jag låg på min
förnedrings paradsäng? Vems är du?
— Jag är din väns röst, svarar rösten melodisk
som en flöjtton i sommarnatten. Och jag kommer
till dig i din bedrövelses stunder. När människor
a AS graf säng
ig 2 VN JAKELKANT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
