Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
höstvandring tänkte jag mycket på denna min
duktighet och fattade ett beslut.
Så är jag åter hemma,
Jag ser Kaisu skynda ut på den nymålade går-
dens trappa med ett bylte på armen. Hon vinkar
och hjälper barnet att vinka, Jag går uppför bac-
ken, och när jag känner barnets lätta fågelkropp i
min hand, erfar jag en smula människoglädje — å,
mycken glädje.
Med andra armen kring den havande Kaisus
skuldra går jag sedan in i mitt hem, Allt är fär-
digt, timmermännen ha arbetat raskt; det luktar
färg och friskt trä därinne. Min nya studerkam-
mares golvtiljor se på mig med vänliga kvistögon;
ja, allt är färdigt. Men min blick är frånvarande,
ty jag tänker på, att en gång skall jag ligga död
härinne, Och nu gäller det alltså, att icke glömma
detta.
Jag frågar efter nyheter. Jag plockar också
fram några små gåvor. Den som kommer hem till
hustru och barn skall ju glädja dem med gåvor —
var så god, Kaisu! Goda människor göra så.
Och Kaisu? Hon är väl glad på sitt tystlåtna
sätt, och hon är väl också en smula blyg, Förlä-
genheten gör henne osäker i blicken; hon rodnar
och vänder bort sitt ansikte, när jag betraktar
henne.
— Din syster är inte längre i huset? frågar jag
vänligt i förbigående,
— Nej, svarar Kaisu och blinkar blygt, hon be-
hövdes därhemma,
— Du har en ny piga nu då?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
