Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
— Ja, svarar hon och sysslar i spisen,
Jag sprättar upp brev och går igenom tidningar,
ty allt sådant gör man ju vid hemkomsten. I
packen finner jag också en officiell skrivelse: en
lag är utfärdad, som förbjuder rusande dryckers
införande i min landsända. Den gläder mig helt
flyktigt — myndigheterna ha ändå vaknat och
jag skall kungöra den med all ämbetsmannatyngd,
Lagen är redan två månader gammal och av ome-
delbar verkan.
Men en hemkommen man skall ju också vara öm
mot sin hustru,
— Jag ser, att du ansat min lilla täppa, Kaisu;
det var snällt, Och jag klappar henne på armen,
Men i detsamma minns jag hur jag på alldeles
samma sätt klappade lappflickans arm,
Om kvällen i mörkret är Kaisu inte så blyg; hon
ger sig varmt och lydigt.
— Har du haft det ensamt? frågar jag henne och
låter handen smeka hennes bara skuldra,
— Ja, svarar hon och låter huvudet sjunka in
mot mitt bröst.
— Något tråkigt har väl inte hänt dig? fortsät-
ter jag och tänker på människornas ondska.
— Tråkigt? svarar Kaisu och lyfter omedvetet
på huvudet. Nej.
Dagarna gå. De äro trots allt ganska blå, gan-
ska lyckliga, dessa par dagar. Jag sysslar med att
ordna mina böcker. Mitt ena jag sysslar därmed
och med tusen andra småting. Nu ha väl frans-
männen hunnit ner till Uppsala och utbreda sig
som bäst om alla sina makalösa äventyr. Och
TE ag
Re Räel
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
