- Project Runeberg -  Det brinner i snön /
165

(1935) [MARC] [MARC] Author: Harry Blomberg - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spe BEEN SARNAIE PRESENTER STYRANDE
RA ga Ar AR AN ARA MAS AA RANA ANA
lt AR Nee tlel

Ja, välsigna mitt mod. Livet far illa fram med
oss alla, och liksom jag själv sökt undfly den till-
kommande vreden i ärelystnadens skimrande la-
byrinter, kasta sig människorna omkring mig i fin-
kelns Ganges och tillbedja allehanda apekatter.
Skräck för tomrummet alltsammans! Äntligen ser
jag klart. Du bräckliga, svåröverstigliga guldlist,
är jag nu på rätt sida? Människorna äro förmer
än blommorna, och vi skola icke så fästa vårt
hjärta vid något jordiskt, att det drages bort från
det, som ovanefter är. Och ovanefter är rättfär-
digheten.

Jag minns plötsligt med fruktansvärd styrka min
förnedrings paradsäng, där jag lallande trodde mig
ha funnit nyckeln i romkruset, narrarnas sista nå-
demedel. Jag minns hur ordet arsenik glindrade i
mörkret. Jag minns den kväll, då Kaisu flydde till
dörren och jag lyfte handen för att ... nej, jag vill
inté minnas mer, Det hände så tiycket dål

Romkruset? Kaisu?

Gud! stönar jag med ens och står fastnaglad vid
stigen. Åskan slår ner i mig, jag kan knappast an-
das, jag är nära att falla av en ohygglig tanke. Jag
snubblar över stenarna och mitt ansikte blir vitt.
Nej! stönar jag. Det är vanvett! jämrar jag och
snubblar ännu en gång. Men ... men ... nej, det
kan inte vara sant, det får inte ... Varifrån kom
denna osaliga tanke på romkruset och Kaisu . . 2

Med en förbittrad ansträngning håller jag mig
upprätt, men jag ser inte marken framför mina föt-
ter, jag vet inte hur jag kommer upp till gården.
Jag måste visa lugn, jag får inte mista besinningen,

ST

RS 3

KT

RORAOSTTE

RR Ar
PERSKA den Ry er

RAA:

jen,

Ra be MA

SEA



MM <p
FEK KR EE

RT oa TT fett Se på Re or en

FE

a

EG
2

TI
öv

OMS

SR br
både va de Je be BE Vr RR RULES

KE

En

FE

(Nr

NERE

SE
FR ee

RR
AES

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 20:21:19 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brinnsno/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free