Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yuryermegog gt NINEON -——
PErPaepe Hifepasn NANNA sp a FIFS
KRK if Ana nr Su a ir PUR Mie Le
12
Så går denna vinter, då jag varseblir de första
gråa stråna vid mina tinningar. Och det blir som-
mar, höst och vinter ännu en gång. Och jag, som
burit ut Kaisus kläder och barnets vagga i boden,
skulle kanske inte ha varit så fast och stark om
inte Pekka kommit under mitt tak. Ty det kom-
mer timmar, då jag återigen är djupt nere i grub-
bel över meningen med allt lidande och är nära
att krossas av min skuldkänsla och sorg, och un-
der tiden svälta de levande omkring mig.
Men människan lever inte av bröd allenast.
Pekka, den björnen, lever mest på den söta ho-
nung han samkar i bokstäverna.
Där sitter han i prästgårdspörtet och ryter in
kunskapen i sitt blockhus till skalle, och han har
fingrarna instoppade i öronen för att hindra de
kvicka bokstavssvalorna att flyga ut igen. Kind-
musklerna arbeta och jag måste trots allt le, då
jag ser hans envetenhet. Han hugger tag om
pennan som om den vore en kniv och går löst på
papperet.
Nu kan jag sätta honom till lärare för lappbar-
nen, och medan jag undervisar konfirmanderna i
ng
ER
TR
RK
RR
RR
EGEN at rige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
