Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
präst till präst med sin underliga fråga om frid,
hur hon råkade mig därnere i staden och hur allt
började klarna tills allt var så klart, så outsägligt
och enkelt, att hon måste säga mig det.
Jag sitter och ser på henne. En liten späd va-
relse, bara ett barn ännu, tjugu år. Men jag har
aldrig förr träffat en så allvarlig människa. Jag
har träffat berömda människor, lärda och skarp-
sinniga människor, men aldrig någon som så blo-
digt allvarligt gått livet inpå livet som denna lilla
späda varelse. Jag känner mig smutsig och vidrig
inför henne, men samtidigt genomströmmas jag av
en glädje, starkare än någon jag känt. Och fast
hon ju vet allt om mig, berättar jag i min tur allt.
För första gången i mitt liv berättar jag allt för
en annan människa: om mitt högmod, min kärlek,
mina beräkningar. Jag tänker inte på, att hon är
helt olärd och minst av allt tänker jag på att hon är
en ung kvinna. Om min ensamhet, min ångest och
sorg att inte kunna vara den jag vill berättar jag.
Jag måste säga just henne allt detta. Och hon för-
står att jag måste och att jag inte kunnat säga det
till någon annan än henne.
Nåväl, av denna scen kan du, kloka människa
i framtiden, helt säkert göra något briljant. Med
handen för munnen kan du nog vända dig bort
och säga mer än en kvickhet. Jag ber dig: gör det!
Men när du gjort det, skall du svara mig på min
fråga: Varför blevo dina kvickheter så dåliga, att
du inte kan använda dem, då du ligger sömnlös?
Vi sitta där vid sakristians bord en livets tim-
EEE RT tr Mal
KR
AN
gta tale tr Ld
a
Se
CSA
Su
LAN
KR
1
=
1
4
,
1
vr
LS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
