Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGE, ME 5
Ja be Jan mn AR Je Sr RAR
le
PE
Och nu bryter stormen lös, den vilda, väldiga
höststorm, som sopar allt överände!
Om jag vore en broder till mig själv och skrev
för skrivkonstens egen skull, skulle jag väl inte
hopa alla dessa händelser på varandra, Men jag
leker icke med ord, jag skriver om liv, om nöd och
om det nödvändiga att icke leka med liv och ord!
Upp ur djupen slår elden med full låga; den sve-
per fram över den frostbitna dödsdalen och väc-
ker den till liv över all nöd.
Mikaelisöndagen är kyrkan stinn av dödstysta
människor med ångestfulla ansikten, och på denna
ärkeängelns svärdblixtrande dag bäras mina ord
av den enda makt, som ger orden vingar och vär-
de: tro. Jag, fattig, syndig människa hör hur rös-
ten ropar genom min mun om det enda nödvän-
diga.
En gång stod jag i min holk och såg ner på idel
dödskallar. Jag slog ett timglas i spillror, men
tiden blev icke ny. Nu ser jag idel olyckliga, för-
skrämda medmänniskor och vet något om Guds
rike, som är invärtes i oss, Hela mitt eget liv
strömmar förbi mig under denna söndagstimme ef-
ter en natt av mörker och kval, och rösten inom
mig ropar så högt, som om den ville nå långt in i
framtiden, om barnslig anammelse, som ensamt
bringar lycka, löser gåtorna och förvandlar för-
skrämdhet till mod att bära mörker och kval,
Själv får jag ta upp sången, ty sångaren ligger
stum, Min röst är inte skön, men de som sjunga
skönt, sjunga inte alltid på rätta sättet, Skrålan-
de och gäll stiger den förskrämda människomas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
