- Project Runeberg -  Hvad vår kamp gällt. Stämningsbilder från "opponenternas" 20-åriga verksamhet /
7

(1905) [MARC] Author: Richard Bergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjunger Scholander. Och samma man liknar den svenska
konsten och dess villkor vid Döda hafvet: "ett sorgligt
lervatten, hvari det sprittande, nödvändiga aborrlifvet
småningom byter sig i tung simpnatur, och man sjunker
så omärkligt allt djupare och djupare i den allt tjockare
och tjockare lervällingen, till dess man icke mer förmår

höja sig mot ytan, där solen glimmar". Var detta

verkligen sant? Behöfde konstförhållandena därhemma
verkligen vara sådana — ohjälpligen sådana? Så
frågade sig parisarna. Var icke denna pessimistiska syn
på saken snarare en skenföreställning hos uttröttade
kungl. ämbetsmän, hvilka, tryckta af sin förnedrande
dubbelställning, förlorat den glada tron på sig själfva
och nu sökte söfva sitt konstnärliga samvete till ro,
sökte att skylla ifrån sig själfva — på annat. Oket
blef så mycket lättare att bära, blott man kunde på
allvar inbilla sig att allt var såsom det en gång för alla
måste vara. "Vårt land är fattigt, skall så bli, för den
som — konst begär." Detta var, enligt parisarnas
mening, "lifslögnen", som de gamla opponenterna klängde
sig fast vid och mot hvilken de lutade sina trötta
hufvu-den, liksom mot en mjuk dunkudde, för att om
möjligt finna ro för rösten i det inre. Hela systemet
därhemma, det kongl. konstakademiska insnörnings- och
vingklippningssystemet, uppfostrade konstnärerna till
lögnaktighet både mot andra och sig själfva. Det var
det systemet, som kom dem att knyta näfven i
byxfickan och att knipa ihop läpparna, när ordet från
hjärtat ville fritt springa öfver dessa.

Och dock är uppriktighet, hänsynslös uppriktighet

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:47:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brkamp/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free