Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giordano Bruno. Lefnadsteckning - 1. Inledning. Minnesstoden i Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som i årtusenden ur olika synpunkter varit hållen för
världens hufvudstad. Det är den 9 juni 1889. Pingst,
“hänryckningens dag“, är inne. Det är stora folkskaror
i rörelse, festklädda, glada, hänförda. Flera tusen fanor
svaja, utsökt musik leder den med sydländsk liflighet
framtågande processionen, i hvilken folk från Europas
alla landsändar, och äfven från fjärran belägna
världsdelar deltaga. Fönstren äro öppna och fulla af åskådare,
utom på några ställen, där de liksom på trots äro stängda.
Detta senare gäller Vatikanen, det gamla slott, där påfven
bor, samt i allmänhet de hus, som tillhöra fanatiska
katoliker. Vid Vatikanens portar stå dessutom täta rader af
väpnade krigare på vakt. Hvadan dessa åtgärder? Hvi
rädes den gamle därinne, han som kallar sig Kristi
ställföreträdare på jorden, hvi rädes han på denna kristenhetens
högtidsdag? Jo, det är ej en af de vanliga, numera så
andelösa pingstfesterna, som i dag firas, det är en alldeles
ny och egendomlig, som i viss mån påminner om den
första, i Apostlagärningarna omtalade, icke blott däri, att
den samlat folk af allehanda tungomål, utan äfven med
hänsyn därtill, att det går en fläkt af helig ande genom
sinnena. Därhän har nu den kristna kyrkan kommit, att
mot sådant protesterar dess öfverhufvud. Men hvaraf
kommer den allmänna hänförelsen? Hvart gäller färden?
Till “Blommornas torg“ (Campo dei Fiori), där minnet
skall begås af en man, som på den platsen för nära tre
hundra år sedan själsstarkt offrade sig åt lågorna, hällre
än att förneka sin öfvertygelse. Han hade tänkt den
nya tidens tankar och högt och modigt förkunnat deras
sanning och älskat sanningen mer än lifvet. Det är
sanningens helige ande, hvars pingstfest det är. Och den
varma, klara sommarluftens vågor dallra af de jublande
ropen: “lefve den fria tanken!“ “lefve Giordano Bruno!“
(Evviva il libro pensiere! evviva Giordano Bruno!)
Nu är den öfver en half mil långa processionen
framme på Campo dei Fiori. De otaliga beskickningarna
från frimurarloger, högskolor, arbetarföreningar, ilalienska
och utländska städer o. s. v. taga plats. Garibaldihymnens
lyftande, stolta toner skalla; midt på festplatsen faller
med ens ett täckelse, och under obeskrifligt jubel
framträder för allas blickar på en hög fotställning en väldig
stod af brons, föreställande en ung man med böjt hufvud,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
