12 (Giordano Brunos metafysik)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giordano Brunos metafysik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det bindande för tänkandet. Den skulle då möjligen vilja utsträcka
sin befogenhet öfver till geniets område, och det är detta Bruno
föresatt sig att hindra, i det han söker visa, att logikens lagar
ingalunda äro obetingadt gällande. Utom uppmaningar att ej, såsom
Aristoteles, med förståndet dela hvad som i naturen och verkligheten
är odelbart[1] samt att lämna å sido logici med deras inbillningar[2]
vänder han sig mot den lag, som utgör det negativa uttrycket för
logikens grundlag, nämligen principium contradictionis, för att
kullstörta denna. Förhållandet vid denna lag anser Bruno halva
förorsakat, att Aristoteles långt mindre att hafva löst det filosofiska
problemet, icke ens uppfattat, hvilket detta är[3]. Ty om ock detta
principium contradictionis har tillämpning inom lägre områden[4],
gäller det dock ingalunda med afseende på det högsta varat, hvartill
filosofien sträfvar, alldenstund motsatta bestämningar däri
sammanfalla[5]. Häntydningar om möjligheten häraf finna vi i matematiken,
medel att göra dessa kraftiga i de andra spekulativa och etiska
vetenskaperna[6], hvarmed Bruno menar naturvetenskaperna samt
läran om affekterna.

I denna lära om logiken och principii contradictionis
betydelse för spekulationen visar sig afgjordt Cusani inflytande.
Synnerligen i sitt arbete “De docta ignorantia“ vände denne sig mot den
aristoteliska logiken samt sökte uppvisa nödvändigheten af
coincidentia oppositorum i och för det absoluta[7]. Det är ur detta
arbete, Bruno hemtar sina vapen. De geometriska figurerna lämna

[1] Opp. Ital. I. p. 243.
[2] p. 282.
[3] p. 291.
[4] — — — e qua non si può dire, che una forma riceva l’altra, per
che un contrario non accetta, nè riceve l’altro — — — p. 255. Tornando dunque
al nostro proposito, volete, che de la materia senza errore et incorrere
contraddizione, si possa definire diversamente? p. 259, 260. E non può attualmente
aver tutte le circonstanze et accidenti, per che molte forme sono incompassibili
in medesimo soggetto, o per esserno contrarie, o per appartener a specie
diverse, p. 282.
[5] Però quel, che altrove è contrario et opposito, in lui è uno e
medesimo, et ogni cosa in lui è medesima. p. 263. Jmfr p. 280, 286, 288, 291.
Cusani Opera p. 3, 14.
[6] Opp. Ital. p. 288. sqq. De triplici minimo p. 17, 18.
[7] Cusanus. Opera. p. 9, sqq.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Mar 11 18:15:09 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/brunometa/0018.html

		Giordano Brunos metafysik / 12 (1883) Author: Victor Hugo Wickström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|