Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giordano Brunos metafysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med filosof menar dock ej Bruno en sådan varelse, som i
följd af filosofiens djupa förfall framstår som en onyttig människa,
en pedant, en taskspelare, en marknadsgycklare, en charlatan, god
nog att tjäna till tidsfördrif i husen och till fågelskrämma på fälten[1],
utan en sådan forskare, som i sanning ifrar för den föraktade
filosofien och är den innerligt tillgifven[2]. Denne intager en ställning,
höjd öfver alla andras, ty han förenar i sig tänkaren och skalden,
i det han med sitt skarpa förstånd, förenadt med en liflig fantasi,
skådar gestalter och afslöjar en verklighet, som den öfriga hopen
aldrig anat. Filosofen är själsfrände till diktaren och målaren, ja,
den som ej diktar och målar är ej filosof[3]. Och om det
utmärkande för konstnären är, att han ej beror af regler, utan själf
ger dem[4], så måste äfven filosofen, som själf är ett slags konstnär,
i sin verksamhet yttra sig på samma sätt. Däraf uppkommer
denna, så att säga, filosofernas aristokrati, som Bruno så obetingadt
försvarar. Dessa bilda ett samfund för sig, i det att de ensamme
erhållit en förmåga, som gör dem berättigade att utan vidare visa
ifrån sig dem, som i följd af sin lägre begåfning ej kunna se hvad
de se. Därför äro den filosofiska forskningens resultater af den
beskaffenhet, att de falla blott inom ett fåtals domslut; de öfriga
ega att under tystnad lyssna till dess visdomsord[5].
Men för att detta specifika kunskapsorgan skall kunna lösa
sin uppgift, måste först en vetenskap vederläggas, som ej vet af
något undantag för snillehugskott, logiken. Det filosofiska geniet
var obundet i sina forskningar, logiken är vetenskapen om lagarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
