Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giordano Brunos metafysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
och uppkomst ett och clet samma, ty den sista resten af det för-
störda är principen för det uppkommande. Kärlek är ett slags
hat, hat ett slags kärlek. Hat till det vidriga är kärlek till det
förtjusande och tvärt om. Kärlek och hat, vänskap och strid äro
till sin substans och sitt ursprung ett och det samma. Den hög-
färdige tycker om den ödmjuke, och den girige om slösaren. •
Yi skola längre fram finna, huru vigtig denna lära är för Bruno.
I likhet med flertalet af sina spekulerande samtida landsmän,
hvilka måste visa sig undfallande mot den allsmäktiga kyrkan, skilde
Bruno strängt filosofi och teologi från hvar andra. Han sökte
därmed helt och hållet undandraga sig alt kyrkans ingripande i hans
läroverksamhet, ty då han erkände, dels att vi ej på filosofisk väg
kunna veta något om den gudomliga substansen 9), dels att, om vi
också kunde det, detta ej vore rnalet för filosofiens stiäfvan ),
så synes han till fullo hafva medgifvit de heliga institutionernas
och lärornas berättigande inom sitt område. Det är alltid känne-
tecknet på en oinvigd och obetänksam forskaie att ga utom sferen
för ens förstånd och söka begreppsmessigt bestämma teologiens
föremål1 j. Om vi nämligen utga Iran de enskilda tingen, kunna
vi. om ock med stor svårighet leda oss till deras närmaste orsaker
och principer, med yttersta svårighet till ett spar af den högsta
orsaken och principen2), för hvars uppfattande dock ett öfver-
naturligt ljus, tron, fordras ;l). _A.lt varande är visseiligen fram-
sprunget ur den högstes vilja eller godhet, men det är blott hans acci-
dentier i första och andra hand, som man lär känna. Ty likasom
vi af en bildstod kunna utforska först och främst, hvilka egenskaper
den själf har, och därpå, hvilka dess konstnär har, för så vidt de
i den erhållit uttryck, likaså kunna vi af naturen utforska dess
beståndsdelar och ana, huru väldig dess skapare är, men någon
djupare inblick i hans väsen kunna vi aldrig därigenom erhålla.
•) p. 233.
*») p. 275.
>) p. 234. Jmfr Opp. Lat. p. 493.
J) OPP* Ital. I. p. 232.
3) p. 275.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
