Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En kvinnas seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 —
Hon hade ej räknat fel. Hennes strategiska rörelse var
fullt befogad.
Det är alltid i mörkret, som det onda samvetet känner
sig svagast.
Fienden dröjde att komma. Kanske gjordes det upp nå-
gon ny plan, då den första visade sig så fullständigt resultatlös.
Man är icke slagen derför att man retirerar.
Kvällens “Allehanda“ låg utbredt framför henne på det
stora ekbordet. Hennes ögon hvilade nu derpå. Men af alla
dessa tusentals små, svarta bokstäfver, som bilda ord, meningar,
tankar om allt och om intet, var det henne nu omöjligt att foga
samman ett enda redigt begrepp.
Rad för rad strömmade alla dessa svarta kryp förbi hennes
blickar, som i en brådskande trängsel, i en vild flykt, afund-
sjunkt glidande undan så fort hon trodde sig finna en fast
punkt att binda dem vid.
Och hon uppgaf försöket såsom varande en narraktig
dumhet.
Hvad hade hon också med andras tankar att göra? . . .
Hon hade nu mer än nog af sina egna.
Så tänkte hon:
Skall han då icke komma snart? . . . Har han redan upp-
gifvit tron på sin seger? . . . Eller vill han draga ut på tiden
för att själf vinna styrka genom den oro, som väntan och tvifvel
måste bringa henne? . . . Kanske skulle natten få gå? . . .
Och det kalla, klara dagsljuset sedan förråda henne genom blo-
dets skiftningar på lena, bleka kinder, som nu kunde taga skug-
gorna till skyddande faskiner . . .
• . . Då vore han klok . . . Hennes styrka skulle slappas
hon kände det redan — genom att tusen gånger under nat-
tens lopp vända och vrida på ovissheten, om han verkligen vis-
ste något eller ej . . .
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
