Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Fru Janes får längre tömmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 58
Allan skulle gerna velat taga kusinen till råds i den fråga,
som vännen gifvit initiativet till; ty han hade mer än en gång
haft skäl att anse Everts råd såsom goda, trots rådgifvarens
ungdom ock skenbara oerfarenhet med lifvet.
Men hur det kom sig, gjorde han det ej.
Kanske rörde det sig på djupet af hans själ en stilla an-
klagelse mot det verkliga motivet till en icke ens af honom
själf inspirerad önskan att få Jane ut i lifvet.
Allt nog! . . . Han gick — som han trodde — nu sin
egen väg, då han, med känslan af att vara herre i huset, äm-
nade delgifva sin unga maka den stora nyheten om att han,
maken, hennes herre, önskade, att Jane själf uppvaktade gfef-
vinnan v. Hasenyl för att underdånigt tacka för det älskvärda
erbjudande, som “husets vän“ — och antagligen äfven grefvin-
nans förtroendeman, löjtnant Silfversporre — burit fram.
Draperierna till Janes lilla artistiskt hållna boudoir voro
fördragna. Detta var i regeln ett tecken till, att hon ville vara
ostörd.
Men trots nydaningar, trots regelbundet återkommande
strömningar af frigjordhet i det sociala lifvet, sedt som kollek-
tiv fins i hemmets värld inga nya moder, som utestänga man-
nen som make från kvinnans, hustruns territorium. För honom
måste alla bommar falla.
Portiererna dragas undan.
Jane lyfte en otålig blick mot den inträdande. Komanen,
som hvilat i hennes händer utan att kunna fånga ens en sekund
af hennes intresse föll ned på mattan, då hon reste sig från sin
hvilande ställning och tämligen kyligt hördes brista ut:
— Hvad vill du ?
— Se så, min lilla unge . . . Hoppas att ditt ganska mal-
placerade missnöje vid frukosten hunnit lägga sig nu?
— Jag är trött, Allan .... Låt mig vara i fred.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
