- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Första delen /
92

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. En fönsternisch i “Hvita hafvet“

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 92 —
— Har jag icke sagt. Men jag vill ej af er riskera samma
straff, som nyss af fröken Poulette.
— Hvilket helt visst icke skulle uteblifva. då jag ej tän-
ker mankera min moitiée.
— Yet du hvad? inföll nu kaptenen. Den här ankarplatsen
var charmant. Här kan man se utan att bli sedd. Ett riktigt
bakhåll, så att säga.
— Ett kärlekens bakhåll, om man så vill, föll Kurt in med
obesvärad frispråkighet, och med en hastig blick på fru Jane,
som fick mycket brådt att granska ett förbidansande par.
Kurt gaf akt på, att hans ord träffat det mål, han ville,
och vände sig åter mot sin vän, sägande :
— Hvilken dansar du françaisen med?
— Jag sitter öfver. Du vet, att dans icke är något nöje
för mig. Deremot tror jag att det redan nu icke skulle skada
att få sig ett litet glas champagne.
— Kanske fru Brätte har samma åsikt? sade Kurt, vän-
dande sig till Jane, som svarade med en böjning på hufvudet i
det hon tog sin mans arm.
I buffeterna rådde redan trängsel som alltid på hofbalerna.
Många voro de, som föredrogo Baccus framför Terpsichore.
Genom en tät vägg af glänsande uniformer och broderade
frackar banade Kurt en väg för vännen och dennes maka, samt
lyckades äfven skaffa en relativt lugn position tätt intill ett väl-
digt glacetorn, som lockade med frusen svalka.
— En sådan trängsel, och hvilken värme! sade Jane, som
hade svårt att reda sig i denna nästan allt för rikliga mängd af
svalkasökande, kungliga gäster.
— Blir ännu värre vid supéen, svarade Kurt, som ställt
sig bakom henne likt en skyddande mur.
— Värre? Då skall jag be att få slippa vara med. Bedan
detta kan vara mer än nog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/1/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free