- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Första delen /
106

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. En fönsternisch i “Hvita hafvet“

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106 —
— Ah, säg icke det. Den här omelette aux confitures
är charmant i mitt tycke, och vinet härligt. Det hela synes
mig vara fullt värdigt ett kungligt kök och en kunglig vinkällare.
— Såå! Nå då har du ju alla skäl att vara nöjd. Bara
nu inte vår kokerska allt för snart drager ned dig från den
kulinariska himmel, i hvilken du nu synes hafva kommit.
— Du är bitter Jane . . . Brukar jag klaga?
— Hvad skulle det också tjäna till? För mig åtminstone!
Jag måste erkänna, att matfrågan intresserar mig icke alls.
— Ja, sådana äro ni alla, ni sekelslutets eteriska fruar,
svarade Allan med anstrykning af hetsighet, i det han vinkade
till sig en silfverbeslagen munskänk och gaf denne order om
påfyllning af sitt och fru Janes glas.
I samma ögonblick fick han se sin vän Kurt passera i
sällskap med en äldre militär af utländskt vapen och den unga
dam, hvilken nyss dansat med Kurt, hack i häl följande Jane
och häradshöfdingen.
Afven Jane hade observerat dessa tre. Det skulle fordras
färger af eld för att måla de blickar, med livilka hon skärskå-
dade den unga damen, synade henne från hufvud till fotter
som man betraktar en motståndare före stridens början.
Den strålande “kamelian“ var fullt okunnig om den upp-
märksamhet, hvilken kom henne till del, från Janes sida. Hon
kände icke ens fru Jane Brätte till namnet. Deras vägar hade
aldrig korsat hvarandra under sociétélifvets växlande tillfällen
af allehanda tidsfördrif. Och hon kunde derför så mycket mer
låta sitt koketteri med den ståtlige hästgardeslöjtnanten spela
ogeneradt, som hon, äfven med visshet om att vara observerad,
ej brukade känna sig besvärad af, hvad andra kvinnor hade för
omdömen om hennes koketteri.
I sin yppiga, sydländska fägring distanserade denna dam
alla medtäflerskor. Kring sig såg hon alltid en svärm af hän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/1/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free