Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. En kvinnas mission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
was1
.
— 120 —
bär vetenskap till skylt, att Jane kom hem med harmens rod-
nad på kinderna och äfven skammens rodnad öfver att tanklöst
hafva applåderat föreläserskans slutkläm, som hon vid närmare
eftertanke fann varaettsekelgammaltuttalandeafdenstoreKousseau.
Sedan den kvällen hade fru Jane icke haft mod att åhöra
utläggningar om “Kvinnans mission, tankar af en kvinna“, eller
andra dylika, åtminstone i annonserna braskande saker, hvilka
som vinst endast gåfvo henne en skäligen mager repetition afr
hvad hon visste redan förut.
Men när hon nu satt der ensam i sin boudoir, med hufvu-
det fullt af minnen från den fest, hon nyss bevistat, och drog
fram en hel del enskildheter, hvilka syntes bäst på afstånd och
äfven bäst gjorde sig gällande, då den effektiva och pråliga
ramen blifvit borttagen, då måste hon likväl medgifva, att kvin-
nan ändå är i besittning af något, som i fullaste mått ställer
henne i nivå med skapelsens herrar, och just genom detfa något
kanske öfver dessa.
Detta blef dock icke resultatet af den tillkonstlade jämfö-
relse,. som den kvinliga doktorn en gång gjorde upp mellan man-
nens och kvinnans hjärna; ej heller var det en reflex från den
alltid återkommande känslan af pinsamt oberoende, som oftast
yttrar sig i begär att tro sig om mer, än man verkligen duger
till. Nej, hon hade endast fått en vidare blick, för hvad hon
redan länge haft inom synhåll, ett mera slående bevis, för hvad
hon redan själf trott sig hafva bevisat.
Det nämligen, att kvinnans stora mission är att älska.
Detta tema, som i sig själft är behandladt och praktiseradt,
så länge människor funnits, detta evigt nya ämne, om kvinnans
behof af att lida och dö för kärlek, gifva kärlek, väcka kärlek,
hade Jane redan före denna kväll trott sig hafva uttömt, så långt
hennes natur gifvit henne förmåga dertill. Hon hade tänkt
sig själf som en af dessa ofullgångna naturer, hvilka på kärlekens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
