- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Första delen /
174

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. På snedspår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 174 —
få Yivi att bekänna, om hon skrifvit eller ej till Jane i går?
Jag blir galen af denna ovisshet.
Ofverstinnan svarade ej ögonblickligen på denna fråga.
Hon tog sig till och med en god stunds betänketid. Slutligen
reste hon sig och sade, i det hon närmade sig den dörr, genom
hvilken dottern nyss dragit sig tillbaka:
— Du kan ha rätt. I min närvaro lär hon icke ha mod
att kringgå sanningen.
Och den barska ofverstinnan slog upp dörren, samt hördes
ropa med en röst, hvilken ej syntes rådligt att visa ohörsamhet:
—, Kom ut, Yivi! Jag vill tala med dig. Genast !
Befallningen åtlyddes också så godt som omedelbart. Nästa
minut befann sig äfven Vivi vid tebordet. Hennes utseende vi-
sade en oro, som hon endast med möda lyckades göra ej allt
för påtaglig.
Emellertid hade hon ännu en gång fått tillfälle att studera
Janes besynnerliga biljett. Hon anade, liksom första gången,
att saken var långt allvarsammare, än hvad de få, hastigt ned-
skrifna raderna kunde säga henne. Äfven hade hon grund för
denna misstanke i det förhållandet, att hon så tidigt på mor-
gonen med extrabud till portvakterskan och från denna till hus-
mamsellen fått sig brefvet tillsändt.
Allans tidiga besök bekräftade aningens visshet.
Hon beslöt att vara på sin vakt. En inre medkänsla för
Janes betryckta läge i denna affär — hvars rätta valör, om
den varit henne bekant, skulle ställt henne som Janes argaste
motståndare — sade henne, att nu måste hon, hur det än sedan
skulle gestalta sig, ljuga halfsystern fri. En gryende förhopp-
ning, att hon sedan för denna tjänst kunde påräkna en återtjänst
vid sträfvandet att vinna löjtnant Silfversporres hand, kom
henne äfven att med allvar söka tolka Janes bref efter bokstaf-
ven vid det korsförhör, som hon nu väntade sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/1/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free