- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Första delen /
228

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. En tvungen förlofning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 228 —
Jane var alltid misstänksam mot människor, som visade
för hög grad af artighet, synnerligast om de ej samtidigt
voro behärskade af en inneboende vaktmästaresjäls olater. Och
det tvifvel, som nu vaknade gent emot styfmodern, beredde
henne mer obehag, än hon ofta förr fått erfara genom den
gamla damens stränga motsats såväl under uppfostrans tid
som efter Janes giftermål med Allan.
Hon beslöt att vara på sin vakt och, själf negativ, iakt-
taga, hvad som kunde vara på färde.
I afvaktan på Allan, som ännu ej kommit — antagligen
hindrad af något viktigt bestyr, alldenstund han annars var
själfva punktligheten — “gjorde man salong“, det vill säga slog
sig ned och kallpratade om hvad som helst.
Öfverstinnan hade tagit plats i en liten bekväm chaise-
longue, och helt nära henne såg man löjtnant Silfversporre tank-
löst bläddra i ett illustrationsarbete, som i skrikande rödt band
fått plats å ett nutida modernt dimunitivbord på rankiga ben.
Liksom frånvarande besvarade han de frågor öfver diverse äm-
nen, som öfverstinnan kastade fram, tydligen mer för att sam-
talet slutligen ej alldeles skulle dö ut.
Yivi satt stum och betraktade väl för tusende gången de
med röda sidenrosetter familjevis sammankopplade konterfej,
som i ett stort pärlemorskrin hade sin plats å ett mellanfack på
en aténienne. Hon syntes åter hafva förlorat all den ystra ung-
domlighet, hvilken plötsligt brutit fram hos henne der nere i
lawn-tennissalen; liksom förr gaf hela hennes varelse nu en an-
blick af stillatigande, undergifven resignation.
Den fjärde i sällskapet, unga fru Jane, hade slagit sig ned
vid flygeln, der hon med odeladt intresse syntes hängifva sig
åt studiet af ett häfte noter. Detta studium var dock endast
en förevändning att få lyssna så mycket mer ostördt. Men af
hvad hon hörde, var det ännu intet, som gifvit henne anknyt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/1/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free