- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Första delen /
295

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Hvad som hände på “Lidingö-bro“

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 295 —
Jane markte detta och såg hans tankar. Hon log ett un-
derligt löje när hon fortsatte:
— Vill man vinna något, måste man våga något.
Hvad kunde hon mena?
Kurt hade fullständigt råkat ur sin roll af fruntimmerskarl.
Han hade aldrig bland sina många eröfringar — hvaribland
gifta kvinnor visst icke saknades — påträffat någon så obegrip-
lig som fru Jane, aldrig någon på samma gång så dristig och
så rädd.
De dristiga, han hitintills träffat, hade i regeln mycket litet
att frukta, om ej folks prat, som de satte sig öfver. De rädda
hade han alltid öfvervunnit med hala ord och en god portion
af egen förslagenhet.
Men fru Jane hade han icJce öfvervunnit.
Snarare var det hon, som ledde honom likt ett barn och
ställde honom på en plats, der hans förföriska manlighet köm så
ömkligen till korta.
Han började nästan ångra, att han kastat sig in i ett äf-
ventyr, hvars ariadnetråd icke låg i hans utan i hennes händer.
En ringa nyck i denna oberäkneliga kvinnohjärna, kunde
när som helst blottställa honom för alla möjliga obehag.
Kapten Brätte var en obehaglig person att komma i
delo med.
Öfverstinnan skulle nog äfven utkräfva repressalier.
Vivi skulle naturligtvis samla glödande kol på hans hufvud,
hon också; och så, trots allt, kanske Jane icke ändå blefve hans.
Kurt började finna ställningen högst fatal. Den glödande
lidelse, som länge brännt honom, tycktes nu, när han som bäst
med frustande parhästar ilade fram med bytet mot ett länge
efterlängtadt mål, svalna af för den lugna eftertankens kyla.
Men i samma stund var det också något annat, som fick
makt med honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/1/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free