Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Spekulativ kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 33 —
Vivi — som älskade med vanlig, oreflekterande pudeltrohet
— var i själfva verket lättare att öfvertyga än Jane hoppats.
Och när försoningen en gång skett, var Vivi också tillräckligt
blind i sin kärlek för att ej märka, att fästmannens besök mer
gälde Jane än henne själf — ja, man skulle kunnat säga ute-
slutande, om man ej dermed förnekade den instinktiva försiktig-
het, som Kurt nu mera — ledd af Jane — förstod att utveckla,
och som till och med ännu trotsat den skarpsynta öfverstinnans
vaksamhet.
Öppet träffade de hvarandra allt nog hos svärmodern.
Jane under sken af att hjälpa Vivi med bestyr till det nu fixe-
rade bröllopet; Kurt — utom för Janes skull och officielt som
Vivis fästman — för att grundligt återvinna den ställning hos
öfverstinnan, hvilken genom händelsen på Nybroviken rubbats
i hotande grad.
Hans ekonomi fordrade verkligen öfverstinnans bevågenhet.
Hemgiften med Vivi vore stor nog för offret af den frihet,
som ungkarlslifvet skänker. Och för detta offer behöfde han i
sanning icke blygas mer än massor af andra militärismens sprät-
tar, som tagit Hymen i famn för att dermed vinna en späckad
börs.
Några möten utom hus hade Jane icke beviljat Kurt sedan
det störande intermezzot på utvärdshuset.
Det fans rika tillfällen ändå för dem att träffas.
Allan hade aldrig varit så mycket från hemmet som han
blef det efter sitt sammanträffande med “la belle créole“. Ofta
gick hela natten om, utan att han kom hem.
Till en början hade han alltid ursäkter att framdraga, ur-
säkter, som för Jane skulle varit antagliga nog, om hon ej re-
dan vetat huru lögnaktiga de voro.
Efter hand kom han och gick utan att säga hvarför eller
hvart. Han hade med ett ord blifvit säker.
Brutna Eder. II. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
