- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Andra delen /
34

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Spekulativ kärlek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 34
Några frågor hörde han aldrig, någon misstanke såg han
aldrig.
Men Kurt, som kände Allans steg, visste att begagna tillfället.
Deraf kom det sig, att fru Jane visst icke satt så ensam
hemma om vinterkvällarna som hennes man i stunder af till-
fällig eftertanke kom att känna sig något pinad af.
Jane hade blifvit en sinnrik dörrvakterska, som alltid öpp-
nade helgedomen själf och endast på tider, hvilka förut blifvit
fastslagna.
Derför ringde aldrig hennes älskare när han kom, och der-
för fingo icke heller husets tjänare reda på älskarens närvaro.
Yid tiden för mötet sattes de alltid till lämpliga bestyr, som
höllo dem ur vägen. Och när Kurt sedan fans i huset, hade
Jane hufvudvärk, som bjöd henne att läsa igen skjutdörrarna
till sin boudoir. Då farvattnet var riktigt klart, kunde morgo-
nen gry innan Kurt smög sig bort från vännens hustru.
Och så gingo månader i synd.
Janes sjukdom var icke spelad. Hon var verkligen sjuk
men mera till själen än till kroppen.
Ju mer hon tänkte sig in i det lif, hon nu förde, ju ängs-
ligare blef hon för den dag, då såpbubblan skulle brista.
Hon visste, att hufvuddelen af hennes hämd — den mot
hennes man — sakta men säkert växte till utveckling inom henne.
Och när hon i stunder af brinnande hat betänkte detta,
då kom det till riktiga anfall af stormlängtan öfver henne, att
en dag — då tragedien skulle lyktas — få slunga ut mot honom
— själf få slunga ut det — att det barn, som han kallade sitt,
vore frukten af samma slags synd, som han begått mot henne,
vore hennes och Kurts barn.
Men denna längtan efter raffinerad hämd följdes alltid af
den nervernas utmattning, som blir resultatet af att de spännas
öfver deras sträckvidd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/2/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free