Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En weddingtrip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 79 —
som mest vore fri från skrupler att bli ertappad på bar gärning
af sin hustru, detta blefve för mycket i stil med någon klumpig
Posse på någon berlinerförstadstribun. Medlet var också för gam-
malt och utslitet . . . Framför allt skulle hon icke på det viset
vinna hans kärlek. Och att bara följa efter för att vid alla möj-
liga tillfällen spionera, vore ju endast att samla fler glödande
kol på sitt hufvud än hon redan hopat der.
Ett tredje alternativ hade hon ännu icke tänkt sig.
Den energi, som tills nu utgjort grundelementet i hennes
natur, hade helt plötsligt förslappats. Hon lät sig föras dit ödet
dref henne; om till godt eller ondt var henne i detta nu full-
ständigt likgiltigt.
Hon kunde ju antaga, att Allan, hennes make, kanske ju i
detta ögonblick vid älskarinnans sida prisade sin lycka att ändt-
ligen vara på väg från den stad, der han ju alltid kunde stöta
på något hinder å den förbjudna kärlekens vägar. Hon kunde
äfven antaga, att hennes egen älskare vore med på detta tåg
mot Södern, och nu på bröllopsresa med älskarinnans halfsyster.
Men trots detta, som bort sätta en lavin af stormande kän-
slor i rörelse, kände hon sig gripas at ett dåsigt lugn, som nä-
stan plötsligt fallit öfver henne vid tanken på, hur löjligt plan-
löst hon kastat sig upp i denna waggon, der hon nu började
känna de båda damernas nyfikenhet nästan för mycket påträngande.
Den kvafva luften blef också odräglig. Och det flämtande,
gulröda skenet från ljusbiten i glaskupan under taket insvepte
kupén i en belysning, som var lyckligt vald för att framkalla sömn.
Jane reste sig. Hon gick fram till fönstret, som var stängdt.
Att stanna här inne utan att få en fläkt af frisk luft hade varit
detsamma som att förvärra de kväljningar, hvilka redan börjat
plåga henne.
Men mekanismen till denna dragruta var icke sa konstrue-
rad, att den ville fungera för påverkan af ett par veka, små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
