- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Andra delen /
93

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En weddingtrip

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E-hmm
— 93 —
gjorde våld på författarens själ; ja, dödade den, för att längre
fram åter försöka kalla den till lif.
Hon tvingades att läsa.
Och hon läste med vidöppna ögon bekräftelsen på det
brott, för hvilket hon nu måste duka under. Orden kommo icke
såsom anklagelser, utan som rent relaterande af fakta, hvilka
nära nog öfverlämnade domen åt henne själf. Icke en jämkning
eller en ursäkt fans i dessa ord. Men hon såg ej heller en mo-
tivering till hvarför det onda hade skett.
Hon saknade äfven kraft att nu, sedan hon kommit öfver
denna punkt, fortsätta, för att möjligen med stöd af det föl-
jande, der hon nu visste, att hennes lidandes historia tog vid,
konstruera upp en förlåtelsens spång, för att på denna med
ångerfullt hjärta stappla öfver mot det okända bortom lifvet,
det okända, mörka landet, der den eviga glömskan kanske bodde
eller ock . . . det eviga minnet.
Men beslutet var fattadt när samvetets dagbok slogs igen.
En ny forskande blick sade henne, att de båda reskam-
raterna sofvo lugnt och tungt som förut.
Sakta reste hon sig, ljudlöst som en ande.
Gardinen för fönstret drog hon undan och fann en ruta,
som imslagen nekade hennes blickar att se ut. ,
Med handsken gjorde hon en öppning nog stor för att
kunna kasta en blick på det landskap, som man nu rullade ge-
nom. Men mörkret, som rådde derute, visade henne endast ett
svart, ogenomträngligt intet, lika mörkt som hennes vetande om
den värld, mot hvilken hon nu af fri vilja ämnade störta sig.
Experimentet med att få ned dragrutan började på nytt,
men nu med iakttagande af all den försiktighet, som var af
nöden för att ej medpassagerarne skulle vakna.
Gång på gång drog hon undan sina händer från den en-
visa dragremmen, gång på gång satte hon sig ned att hvila

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/2/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free