Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En weddingtrip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 103 —
Jane hade i detta fall icke heller lätt att erinra sig det
namn, som hon i hast tagit sig. Men i hopp att den prat-
samma fru Petterzon ej kom i håg det bättre än Jane själf,
svarade hon på slump.
— Gerda Winkler, heter jag.
— Gerda Winkler? Besynnerligt, hördes nu fru Petterzon
falla in . . . Sa’ inte fröken nyss, att ni hette Lundqvist, lik-
som husegarn bredvid oss?
Jane kunde endast med möda behärska den rodnad,
som vid dessa ord ville upp på hennes kinder. Men i alla fall
fick hon beslutsamhet att svara:
— Sade jag det?
— Nog tyckte jag, att ni sa Lundqvist. Och vi talade ju
till och med om, att ni kanske vore släkt med den Lundqvist,
grosshandlarn, som rår om huset bredvid vårt . . . Eller hur
kunde han komma på tal?
— Ah, nu förstår jag! svarade Jane obesväradt ... Jag
nämde visst, att jag bott hos en familj Lundqvist och . . .
— Kanske det ja! afbröt fru Petterzon . . . Ja, som
sagdt, jag har alltid haft så svårt att komma i häg namn. Ag-
nes ! Lämna fröken Sinkler . . .
— Winkler, jag ber.
—- Så var det ja! Lämma henne ett visitkort. Tag ett
af de der, som adressen står tryckt på. Ty jag hoppas, att vi
skola träffas i vinter . . . Jag har främmande litet emellan, och
fröken Schinkler ser verkligen ut att vara en riktigt snäll
flicka . . . Ja, lita på det! Jag ser inte alltid bara till ytan
jag. Ack, ett modersöga, som vill sitt enda barn allt godt, väljer
med utskiljning må fröken Svinkler tro.
Jane mottog med en afmätt bugning det skrytsamt ut-
styrda visitkort, som den unga damen tog upp ur en väska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
