Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. En morfinismens apostel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 109 —
upp med solen — och vintertiden långt före ljusets strålande
budbärerska.
Hon gnuggade ögonen och stirrade halft frånvarande
på den robusta damen, som stod lutad öfver henne och i hvil-
ken hon fåfängt sökte igenkänna sin barska styfmoder.
— Nå, hur går det? Här har man vaknat öfver hela li-
nien, för att tala järnvägsspråk, fortsatte fru Petterzon . . .
Pass nu på, att inte kavaljerna få se oss i négliger.
— Men mamma då! hördes en annan röst, som Jane icke
heller kunde återfinna i sitt minne, men som just derför gaf en
3’tterligare “spurt“ åt hennes domnade energi.
— Vet jag visst! fortsatte fru Petterzon, i det Jane reste
sig från sin bädd . . . Oss flickor emellan kan det väl icke
vara så noga med att välja uttrycken ... 1 alla fall säger jag,
att nu ska vi upp i full toalette, om vi ska ha något i oss . . .
Jag för min del tycker att kaffetåren skall smaka skönt. Och
det gör nog du också, eller hur Agnes? fortsatte hon, vändande
sig till dottern, som var i full fart med att bränna lugg vid en
osande “brännare“ i fickformat.
Jane hade nu kommit så långt, att fion satt på sin bädd.
Men. hon satt der hon satt, som man säger.
Minnena af gårdagen patrullerade upp; det ena efter det
andra. Men det var ej i gala eller parad, hon såg dem defilera.
Alla voro de i sorg, alla buro de dysterhetens märken, alla hade
de klädt sig i de trasor, som krigaren bär efter en hård och
blodig strid, från hvilken han väckes till en ny, ödesdiger så-
dan vid ljudet af larmande revelj.
Så kröp den lille djäfvulen, dvalans mara, åter fram med
en fråga, som nu fått formen: — “Hur skall det gå i dag?u
Och hennes ögon blefvo vidöppna; och hon kände, hur
hon våldsamt kastades på nytt in i den milieu, der hon var så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
