Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. En morfinismens apostel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 136 —
öfverflödig för denna underliga kvinna, med hvilken han dock
redan delade en hemsk hemlighet.
Han visste annars icke hvem hon var, hvarifrån hon kom,
knapt hvart hon ämnade sig i den stora, vida världen. Men
det kom för honom, att hon ej var den, som hon utgaf sig
vara, att hon så att säga reste maskerad, liksom äfven det lugn
hon visade var en mask för att dölja det sjudande lif, som
bodde under hennes bildsköna, stela yta.
Och han betraktade henne som en bild, der han nu fort-
farande dröjde vid hennes sida, glömsk af både fästmön och
svärmodern; han fotograferade hvarje linie af henne på kärle-
kens hjärteplåtar och växte sig fast i den tanken, att här, hos
henne, med henne skulle han finna den verkliga lycka, som han
tills nu endast knutit samman med snöda mammonsbegrepp och
snikna tankar på guld. Han tyckte sig nästan adlas vid denna
tanke och glömde för ett ögonblick alldeles bort det pris, för
hvilket detta hans ideal kunde vara falt. Han kände något säll-
samt varmt lägga sig öfver hans för känslor af sådan natur tills
nu oemottagliga sinne.
Han tyckte sig ändtligen hafva känt den sporre, som kunde
egga honom att verkligon slå ett slag för fortkomsten på den
bana, å hvilken nära nog slumpen — kanske äfven ett uns af
ungdomligt högmod — kastat in honom, men der han tills nu
stått oçh stampat likt den i spiltan instängde fålen, som anar
men ej vet, att lifvet kan bjuda härligare bete, än livad man
strött ut åt honom i den trånga krubban.
Allt detta kom för doktorn, den karaktärslöse, vankelmo-
dige framtidsdoktorn, matfriaren i tomtjobbarenkan Petterzons
skrytsamma salonger, mannen utan själ och med hjärtat i ma-
gen. Det kom för honom plötsligt som då blixten utan före-
bud slår ned en klar dag, att han ändå hade en uppgift att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>