Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. En morfinismens apostel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 147
lämnade henne en flaska derat med lugn bifoga gåfvan ett
uppriktigt menadt :
— Vai så god! Innehållet i denna flaska bör vara nog
för hela resan, synnerligast som jag tillråder er största försik-
tighet och att ej använda medlet annat än i yttersta nödfall,
då ni känner er så godt som absolut maktlös.
__ Jag lofvar er det, svarade Jane med tro på sin vilje
kraft och äfven med kännedom om de faror, som öfverdrifter i
detta fall kunde medföra.
Men på samma gång som dessa ord sades med öfverty-
gande lugn — för så vidt doktor James i detta fall behöfde
tröst för sitt slumrande samvete — kunde lian icke gå miste om,
att Janes blickar snarare blefvo oroligare än lugnare ju längre
hon fägnade sina ögon med betraktandet af detta etui.
Han fattade orsaken till detta. Det var ensamhet hon nu
åstundade för att ostörd få sarga sitt fina hull med det första
själfgifna stynget af sprutnålens gaddfina spets.
Han kände med sig själf styrkan af denna längtan och
visste, att han ofta varit försatt i liknande, kanske ännu större
anfäktelser, när hindrande omständigheter kommit emellan för
fyllandet af hans begär.
Men på samma gång insåg kan, att det nu voie lämpliga-
ste tillfället för honom att försöka lyfta en flik af don hemlig-
hetsfulla slöja, med hvilken hon orngaf sin person.
Utan att derför akta på den stumma bön, han nu mötte
ur hennes bländande ögon, slog han sig ned på softän midt emot
henne och utbrast med ett tonfall, som skulle hedrat en försik-
tig diplomat under en kritisk interview .
— Som sagdt, den der näsduken fann jag deruppe i sto-
len på däck, just som ni lämnat densamma. Och jag antar, att
den är er tillhörighet, efter som ni stoppade den på er.
— Naturligtvis! svarade Jane nervöst. Och jag tackai er,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
