Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. En morfinismens apostel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 —
än någonsin kände det förtviflade i sin nuvarande ställning, dä,
när hon under intrycket af en kvinnosjäls svåraste plågor stod
i begrepp att hasta fram till den man, hvars ära hon fläckat och
som hon så länge bedragit, samt på sina knän tigga om dom.
För- henne hade Allans brott icke mer det minsta af jäm-
förelsegrad med hennes eget.
Det förlåtande och öfverseende i hennes kvinnonatur kom
åter fram och starkare än någonsin, nu när hon ansåg sig hafva
medel att uppehålla sin egen energi, tmdast med detta lilla in-
strument i handen kände hon, att ingenting skulle kunna hindra
henne från att hädanefter följa den älskade, den “vilseförde“ ma-
ken och som skuggan stå vid hans sida för att, när fara hotade
honom, stiga fram och bli till oberäknad hjälp.
Då, när detta skett, då, när hon åtminstone på något sätt
fått afbörda sin svåra syndaskuld, skulle hon med jubel mottaga
den dom, han ville fälla öfver henne, sedan hon ändtligen fått
visa honom en första — och kanske på samma gång en sista
handling af den kärlek, han aldrig för r funnit hos henne.
Detta var Janes tankar, der hon fortfarande med gåfvan i
handen synade densamma med något af barnets glädje öfver den
efterlängtade och ändtligen fådda dockan som kan blunda.
Men doktor James tolkade denna talando tystnad endast
afbruten af ett gång på gång frammuinladt: — Hvad ni är god!
— såsom den brist på uttryck, hvilken ofta karaktäriserar den
öfversvallande tacksamheten. Han ansåg sig också för ögon-
blicket mer än väl belönad för sin lilla uppoffring — ty för ho-
nom var den verkligen obetydlig nog, all den stund han såsom
inbiten morfinist var försedd icke med en morfinspiuta utan med
två för händelse att den ena på ett eller annat sätt skulle komma
bort eller bli obrukbar. Hvad själfva morfinet beträffar, hade
han alltid till hands en riklig kvantitet ocli kunde derför, när han nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>