Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 —
hoppades, att äfven de nya, frätande begären skulle försvinna.
Men vissheten om detta var ännu lika långt borta som hon hade
klart för sig hur slutet på denna resa skulle gestalta sig.
Nå, för tillfället reflekterade hon helt ytligt öfver fram-
tiden. Hon hade mer än nog af det närvarande och behöfde
all samlad kraft — äfven om den skulle åstadkommas på artici-
ficiell väg — för att kunna hålla nuets tömmar i sina händer.
Apropos hennes händer, så hade med dessa den förändringen
bibehållits, att hon ända sedan äfventyret å det svenska tåget
rest utan förlofnings- och vigselring. När hon derför nu såsom
ofta flera gånger förut lät sina blickar halka öfver eller dröja
kvar vid den tomma plats der ringarna haft plats kom det för
henne som vore hon icke gift, som vore hon fri och utan band
och hela denna färd efter Allan ett upptåg utan mening, ett
narrspel, kanske maran i en elak dröm.
Hon märkte ej i sådana stunder, att morfinet redan fått en
farlig makt med hennes tankelif, och att början till kommande
serier af vansinniga hallucinationer närmat sig fortare än hon
mäktat beräkna.
Hade någon kunnat upplysa henne derom, skulle hon icke
längre trott derpâ. I raskt löpande grader hade hon glidit ned
mot sitt fall. Hvad hon nu tillskref en växande helsa och åter-
vunnet lifsmod, var dock i själfva verket endast en chimär, ett
gyckelspel af samma bedrägliga natur som det, hvilket ofta kom-
mer den af stark tuberculus angripne patienten att hoppas åter-
vinna helsan ända in till den stund då dödsarbetet • tager vid.
Dagen förflöt emellertid rätt angenämt. Först när man
hunnit öfver franska gränsen började doktor James åter visa
tecken till nervös oro. Han sprang ut och in liksom vore han
ej längre ense med sig själf om han skulle fortsätta att spela
intressant eller ej. Agnes tillskref detta trötthet efter det myckna
pratandet, i hvilket hon slutade vara med, då det mer direkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>