- Project Runeberg -  Brutna eder : en societetskvinnas roman / Andra delen /
192

(1898) [MARC] Author: Axel Kerfve With: Oscar Keen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Äfventyr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Hvarför? svarade Jane kort, dock med en uppstigande
aning om grundskälet till hans enträgna begäran.
— Jag har, som ni vet, så svårt att reda mig med språket
Lätt skulle jag derför kunna råka vilse. Ack, om ni bara följde
mig dit. Bara en stund. Ni kunde ju genast och före mig
vända om i samma droska . . . Jag måste dit i kväll. Hjälp
mig, och jag skall . . .
— Nå, icke vill jag vara ogin. Men hvad skall väl fröken
Petterzon tänka, om denna färd kom till hennes vetskap? Eller
hvad tror ni själf?
— För den saken behöfver ni ej frukta. Tante vet redan,
att jag i kväll skall ut med den landsman, som jag träffade på
tåget. Hon och Agnes skola föröfrigt snart gå till kojs.
— Ni har således narrats? svarade Jane med en skälmaktig
blinkning.
— Ja, hvad i all världen skall man väl göra, när . . .
— Nå, detta blir i alla händelser er sak. Hur dags skall
det bära af?
— Klockan elfva.
— Så sent?
— Eöre tio är det ingen idé. Och vid den tiden sofva de
andra som stockar. Ack hjälp mig! Ni behöfver ej frukta det
minsta. Ni vet, att jag är en gentleman och med mig till ka-
valjer skall icke ett hår krökas på ert hufvud.
— Herr James, herr doktor, menar jag, svarade Jane med
anstrykning af ironi, hvilket lyste fram både i hennes minspel
och i tonfallet . . . Detta vill nästan säga, att ni önskar göra
mig till medbrottsling i något, som är mig fullkomligt obekant
till syftet?
Hon fäste en frågande blick, full af gäckeri på den unge
«
mannen, hvilken ej utan förlägenhet hördes svara:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 18:08:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brutnaeder/2/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free