Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Syndens lön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 300 -
frossat af det lif, som de till och från utställningen strömmande
skarorna, vagnarna, ryttarne och bicyclisterna erbjöd; och till
den väldiga hufvudkupolen på själfva expositionsområdet fiögo
hennes blickar gång på gång med samma frossande nyfikenhet
som man ser omslaget till en i ropet varande bok, men af hvil-
ken man ännu icke tagit del . . . Nå, på det hela taget var hon
icke vidare nyfiken att komma in genom porten till alla de här-
ligheter, som der bjödos åt sekelslutets jäktande barn. Det var
henne fullkomligt likgiltigt om och när hon skulle finna detta
jättetak närmare än hon var det nu . . . Men hvad som icTce
var henne likgiltigt, hvad som brände hvarje hennes nerv med
längtans lapis, det var kärleken till honom, hvars genkärlek hon
förverkat, det var det skälfvande hopp, som är de helvetiska
marternas kulmen, det var tankarna på Allan . . .
Så kom kvällen, en ljus, doftande, nordisk sommarkväll, en
nyans af natt utan mörker.
Det ligger vemod i en sådan kväll. Det ligger födslokval
i en dylik natt, då den — liksom nu — ger afskedskyssen åt
våren. Men en kräftsjuk döendes afgrundstortyr ger en kväll
och en natt som denna åt det hjärta, som känner sig ovärdigt
att ens trampas under den älskades fötter.
Hon rusar in i sin boudoir. Famlande i skymningen leta
hennes skälfvande händer efter en flaska, som de nyss gömt
bakom toaletten, gömt med skrupulös ängslan mellan möbeln
och väggen. Nu håller hon den mot fönstret. Hon darrar, och
en konvulsiv kramp pressar samman hennes bröst. Flaskan är
tom. Icke en nagelskyla af det nervfrätande giftet kan skönjas.
Morfinsprutan kommer fram. Men äfven den är tom, fasaväc-
kande tom.
Hon vacklar. En sugande frossa griper hennes nyss glö-
dande kött. Stolen, som famnar henne, markerar hvarje skälf-
ning med kvidande, gnisslande ljud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
