Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Syndens lön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 301
Hon börjar se syner. Ohyggliga, grinande ansikten med
glödande ögon stirra mot henne från hvarje vrå. Och der!
Öppnas icke dörren till garderoben? Sticker icke fram derifrån
ett hufvud, som bär Kurts, älskarens, förförarens, djäfvulens
drag . . . Drag? . . . Bild? . . . Nej, vid afgrunden! Det är han;
det är han, som smyger fram der mot henne, smyger som en
lurande räf mot det byte, han redan fångat, och som icke mer
kan undfly.
Ett gällt skri! En tung duns!
Kammarjungfrun rusar in. På mattan vid dörren till sa-
longen ligger fru Jane afsviminad — — —
Nu hade Brischner sagt sin mening. Han har icke skrädt
orden, och Jane vet sin dom. Antydningsvis lät han henne
förstå, att det lif, som ännu fast svagt rörde sig under hennes
hjärta, aldrig skulle se dagen, om hon ej, med en lifdömds läng-
tan efter benådning, afsvor bruket af morfin.
Hon har ingenting svarat.
Men sent på natten sedan hon åter efter stränga och mäktiga
öfvertalelser ändtligen kommit till sängs och ligger der i en
vulkan af feber, komma synerna fram på nytt, men nu skarpare,
mer markerade, förfärligare, fasansfullare.
Hvem smyger der fram vid sängkanten?
Ah! . . . Ater han! . . . Kurt!
— Satan! skriker hon och rusar upp. Vanvettet famnar
henne . . . Ångesten hviskar ett råd, som hon genast är allt för
villig att lyda.
En skräll, och dörren till balkongen slås upp. Fru Jane
är nu framme vid räcket . . .
Derunder bor döden, befriaren . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
