Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Låtom oss för korsets tro
Villigt kämpa, lida!
Lögn och otro, våld och svek
Från vår jord snart vike!
Fader vår i himmelen
Komme snart ditt rike!
Ur Missionssånger, utgifna af studentmissionsfdreningen.
–––––––––>$♦$♦$<-
Något om norrsken.
orrskenet börjar ofta på det sätt, att
“lywl himmelen vid norra horisonten
an-’e J tager en mörk färgton, liksom
fylldes luften af ett mörkt ämne, hvilket dock
stundom är så genomskinligt, att stjernorna
synas genom detsamma. Derpå blir detta
mörka lager kantadt af en cirkelformad
ljusbåge, den s. k. norrskensbågen, af mer
eller mindre starkt, hvitgult ljus. Från
norr-skensbågens öfre kant utgå flammande
strålknippen, hvilka skjuta högt upp på
himmelen. Än höja de sig hastigt uppåt, än
sänka de sig åter, samt visa understundom
en fram- och återgående rörelse mellan
vester och öster, under det att deras ljusgula
färg förändras till smaragdgrönt eller rödt.
Är norrskenet fullt utbildadt, så stiger
norrskensbågen högt upp på himlahvalfvet,
strå-larne uppkastas mot zenith och synas
sammanlöpa söder om denna i en punkt,
hvar-est de bilda en praktfull strålkrans, som
fått namn af norrskenskronan. Hvad som
i hög grad bidrager till att förstora det
mäktiga intrycket af ett utbildadt norrsken
är den oupphörliga omvexlingen i längd,
läge och färgskiftning, som strålarne
undergå. Det är en naturföreteelse full af lif
och rörelse. Sedan norrskenet fortfarit en
längre eller kortare stund, blir ljusskenet
mattare, strålarne slockna så småningom
och slutligen återstår af det storartade
skådespelet ingenting annat än några ljusa
molnbildningar, hvilka simma omkring på den
mörkblå himlagrunden.
Man är numera fullkomligt säker på att
norrskenet förorsakas af elektriska
strömmar, hvilka från den högre atmosferen,
hvarest luften är mycket förtunnad, nedgå
i jorden. Såsom erfarenheten visat alstras
ljus, så snart en elektrisk ström genomgår
förtunnad luft, och deraf uppstår sjelfva
norrskensljuset.
Norrskenen förekomma talrikast vid
dag-jemningstiderna och minst under
midvin-tern och sommaren. Under den sistnämnda
årstiden kunna de naturligtvis icke synas
för de ljusa nätternas skull, men man kan
med bestämdhet sluta sig till, att om ock
detta icke vore förhållandet, skulle de i
alla fall vara sällsynta under denna årstid.
––-1®->–-
Venedig.
(Med 2 plancher.)
» |/a bella Venezia» (det sköna Venedig),
torde väl till namnet vara kändt af
■ ° de flesta af våra unga läsare. Den
sköna lagunstaden vid Adriatiska hafvets
strand har också fått namn af Adrias
drottning. Staden, som har omkring 130,000
invånare, ligger nära fyra kilometer från
fastlandet och utbreder sig i form af en
triangel på 118 öar med 15,000 hus,
hvil-kas framsidor spegla sig i de 150 kanalerna.
Dessa utgöra de egentliga pulsådrorna för
all rörelse på platsen och bilda så att säga
ett storartadt nät af vattengator. Den
största af dessa kanaler genomflyter i väldiga
krökningar en stor del af staden och
gif-ver med sin ståtliga infattning af palatser
samt genom hvimlet af gondoler och
barker en liflig bild af dess egendomliga
utseende. De förnämsta byggnaderna äro den
stora marmorbron, Ponte di rialto, den
härliga Markuskyrkan på den s. k.
Markus-platsen, det fordna dogpalatset, nu
kungligt slott, med det rika Markusbiblioteket
och målningar af Italiens förnämsta mästare.
Venedigs strandsjöar, de s. k. lagunerna,
skyddas medelst afledningskanaler från att
tilltäppas, samt mot hafvets inträngande
genom sanddyner och de längs utefter dessa
uppförda marmormurarne.
Vi nämnde dogpalatset; doge var
namnet på den med hertiglig värdighet
beklädde högste öfverhetspersonen i de fordna
republikerna Venedig och Genua. I
Venedig var dognamnet urgammalt, såsom
titel på denna stads högste styresman, men
den dermed förbundna makten var ganska
olika under olika tider. Till en början var
dogen nästan enväldig och valdes för
lifs-tid, merendels ur några vissa, mäktiga
slagter, men från slutet af 1100-talet började
hans makt mer och mer kringskäras och
hans vigtigaste göromål öfverlemnades åt
andra, nybildade myndigheter. Dessutom
öfvervakades han på det mest närgångna
sätt både i sitt enskilda och offentliga lif.
Det var blott i det yttre, som han
uppträdde i den fordna maktens glans, i pur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
