- Project Runeberg -  Barnens tidning. Utgifven af Evangeliska fosterlandsstiftelsen / Årg. 33 (1890) /
128

(1858-1899) With: Lina Sandell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ännu ibland att jag säger ett ord, som min
hustru icke tycker om, liksom att hon
talar eller gör något, som jag tycker illa om;
men när vi då känna liksom vi ville börja
gräla, räcka vi hvarandra handen, stänga
vår dörr och börja bedja; då kommer
friden af sig sjelf».

Om vi hvarje gång vi känna oss frestade
att gräla endast ville vänta några
ögonblick och bedja, så skulle vredens eld
slockna, innan den ännu hunnit taga någon fart.

En österländsk konung bad en gång två
af sina visaste rådsherrar säga honom på
hvad sätt han skulle kunna göra sitt folk
lyckligast, och gaf dem två månader att
uttänka svaret härpå. Yid slutet af den
utsatta tiden kommo de båda vise inför
konungen. Den ene af dem bar på axeln
en stor rulle papyrusblad, hvilka i detta
land begagnades i
stället för papper.

På dessa blad hade
han skrifvit två
hundra regler, som han
ansåg konungen
böra följa för att göra
sitt folk lyckligt.

Den andre kom
utan att medföra
något i sin hand, men
med en vis tanke i
sitt hufvud.
Läsningen af de två
hundrade reglerna
föreföll konungen i
högsta grad tröttande.

Sedan detta
ändtli-gen var gjordt,
kallade han den andre rådgifvaren. Dennes
svar bestod endast af två ord: ’»Aisha Gud o.

»Hvad menar du?» sade konungen. »Jag
bad dig icke säga hvad jag skulle göra för
Gud, utan hvad jag skulle göra för mitt
folk för att göra dem lyckliga».

»Visserligen», svarade den vise, »men
genom att sjelf älska Gud, skall du
tillförsäkra både dig och ditt folk den högsta
lycka».

Det var ett godt svar, i full
öfverens-stämmelse med hvad bibeln lär, då den

säger: Kärleken är lagens fullbordan.

–––––––-

Bibelfrågor.

9. Hvem gaf det sista vittnesbördet om Jesu
gudom före hans begrafning?

10. Hvad gaf Jonatan till David, såsom högsta
bevis på sin aktning och vänskap?

Brefdufvan.

(Med planch.)

tVufvan är det äldsta af husdjuren och torde,
en-D ligt de bibliska böckernas berättelser, ha
varit använd redan före syndafloden. Många andra
urkunder och inskrifter utvisa, att dufvan både
varit känd och använd som brefdufva hos de
gamla folken i såväl öster- som vesterland.
Kineserna hade en ordnad brefdufvopost redan
före vår tideräkning. Korsfararne medförde
duf-vor, och från dessa härstamma de berömda S:t
Marcus-dufvorna i Venedig. Sedan kom
brefdufvan ur bruk, tills hon i nyare tider blef till
nytta vid flere belägringar och krigsföretag.
Allmänt erkännande fick hon dock först efter
senaste fransk-tyska kriget, från hvilken tid i
Tyskland finnes ett organiseradt brefdufvosystem med
omkring 5,000 dufvor, ett system, som sedan
spridt sig till flertalet af de civiliserade
länderna.

Brefdufvan är synnerligen nyttig vid
belägringar samt till att uppehålla förbindelsen mellan
seglande fartyg och
land, för hvilket senare
ändamål en särskild
station sedan 1876
finnes i Tönningen. I
Spanien ha brefdufvor
in-öfvats att uppbringa
smugglare, i England
och Tyskland ha de
an-vändts vid
landtmanöv-rer, likaså vid de
italienska trupperna i
Afrika. I England och
Amerika användas de af
tidningsreferenter och vid
läkarepraktiken. Major
Wissmann har
begagnat dufvan vid
geografiskforskning, och snart
torde hon komma att
uppehålla
kommunikationen mellan de
svartes verldsdel och
kusten.

Alla tama dufvor härstamma ytterst från
klipp-dufvan; brefdufvan härstammar från medeltidens
orientaliska s. k. »bagdetter». Andra racer utom
bagdetten äro måsdufvan, tumlaren och den
vanliga belgiska dufvan.

De depescher, som skola föras af brefdufvor,
inläggas i en gåspenna, som med silkesändar
fästes mellan 2 stjertpennor. Skriften
förminskas och afläses på optisk väg. En tränad
duf-vas medelhastighet är 1,080 meter i minuten.

I Sverige dröjde det länge innan man gaf
brefdufvan något erkännande. Sedan 1876 finnes
dock-en brefdufvestation å Karlsborg och sedan
1886 en svensk brefdufveförening i Stockholm.

––—––––

Svar pi bibelfrågorna i föregående n:r.

7. Sextusenåttahundrafemtiofem gånger.

8. Då han gick på hafvet (Job 8: 9).

Stock holm,

tryckt hoa A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1890.

Brefdufvan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:50:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/btefs/1890/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free