Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890.] BARNENS TIDNING. 139
nät omkring lifvet, med tillhjelp af en vid ett rep fästad sten eller annan tyngd. Utan något redskap lösrycka de svamparne från klipporna, lägga dem i nätet och gifva
tecken till upphalning. Den grekiske dykaren vid sitt hemlands eller Afrikas kuster, begagnar
dykarekläd-ning samt knif eller andra redskap för att lösgöra svamparne. En person dröjer nere 1 å 172 minut samt nedstiger till ett djup af 8 till 12 famnar. En van dykare kan dock nedstiga ända till 40 famnars djup. En enda dykning inbringar vanligen 12 till 30 svampar. De största och bästa exemplaren lefva på temligen stort djup och deras
upphem-tande är derför förenadt med större möda än de gröfre sorterna, hvilka ofta
förekomma endast på några alnars djup’.
Tvättsvampen växer temligen fort, så att man på de utplundrade ställena efter två års förlopp åter kan vänta en god skörd. Hafvet måste, då svampfiske skall
företagas, vara alldeles lugnt och klart, så att man kan se ända till bottnen. Så snart svamparne — hvilka vid
upptagningen förete ett helt annat utseende än då de preparerade förekomma i
handeln, svarta, tunga, med ett smutsigt slem, luktande snarlikt ostron — blifvit förda i land, kastas de i en i sanden gräfd grop, som fylles med vatten. Der trampar man dem nu med fotterna för att afskilja den slemmiga massan och urtvättar den
svart-aktiga saft, som framsipprar ur den inre, hårdare substansen. De på detta sätt
behandlade svamparne innehålla visserligen ännu en stor mängd sand, men denna är fiskaren icke angelägen att aflägsna,
emedan svamparne, som säljas efter vigt, då betalas mindre. I anseende till både byggnad och
lifs-3Tttring står svampen genom sin enkelhet i skarp motsats till de högre djuren. Blod saknas likaväl som så konstigt
sammansatta kroppsdelar som hjerta, ådror m. m. Ett slags näringsomlopp finnes dock i det att vätskan eller vattnet, som för med sig födoämnena, strömmar omkring i kanalerna och derigenom kommer i beröring med hvarje särskild del af kroppen. Lungor, gälar eller dylikt finnes ej, men en slags andning försiggår dock på det sättet, att syre insuges ur det kringströmmande
vattnet, under det kolsjrra aflemnas.
Smältningen af födoämnena och insugningen af desamma försiggår utan tillhjelp af mage, tarmar och körtlar. Födan, under form af mycket små partiklar, följer med
vattenströmmen och fastnar här och der vid de geléartade kroppsdelarne, hvilka insuga
sådana smådelar, som kunna upplösas i dess slemmiga vätska, men låta de öfriga
passera. För att fullända svampens historia
måste vi äfven nämna något om dess
fortplantning, tillväxt och utveckling. Att
växterna kunna förökas genom sticklingar,
ympar, groddknoppar, lökar och frön, är oss alla bekant. Hos de lågt stående djuren, tvättsvamparna inberäknade, försiggår ej sällan en fortplantning liknande växternas. Tvättsvampens fortplantning sker inom
olika arter på olika sätt både genom
sönder-delning, genom knopplika utskott och
genom s. k. »vinterknoppar», hvilka till alla delar öfverensstämma med de lökar,
hvarmed en del växter förökas. Svamparne kunna dock äfven föröka sig genom ägg. Dessa äro ytterligt små och genomskinliga, men påminna icke dess
mindre om hönsägg, ty ehuru kalkskal saknas, finnes icke dess mindre ett ämne, som
motsvarar gulan, och ett annat, som har
likhet med hvitan; en tunn hinna omgifver det hela. De förändringar, som ägget
undergår under sin utveckling till larv, har stor likhet med hvad som försiggår hos högre stående djur. —o&o— Cheopspyramiden. (Med planch.) yfyfyvramiderna. de urgamla egyptiska
ko-iJM nungagrafvarne, jordens äldsta
monumentala byggnader, resa sig vid
utkanten af öknen i nedre Egypten, i Gizeh, i närheten af det fordna Memfis, omkring nio kilometer vesterut från det nuvarande Kairo. Deras grundval är fyrkantig,
vanligen qvadratisk. Sjelfva grafkammaren är merendels uthuggen i klippan. Öfver
densamma höjer sig sedermera på den
planerade klippgrunden pyramidens massa,
genom hvilken trånga, oansenliga gångar leda ned till griften eller upp till öfver
densamma anbragta kamrar. De egyptiska
ko-nungarne började sin grafb}Tggnad med
detsamma de tillträdde regeringen och byggde derpå år från år med nya hvarf af sten, tills de ofantliga massor reste sig, hvilka gjorde pyramiderna för sin tid till verldens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
