Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya anledningar att prisa honom, hviikens verkäro
så stora och som har »visligen tillredt dem alla».
»Sen på fåglarna, sen på liljorna», säger oss
vår Frälsare, då han vill lära oss känna sin
himmelske Faders trofasta omvårdnad om sina
verk, och denna uppmaning gäller särskildt dig,
käre läsare, som har ditt hem och din
verksamhet på landet. Öppna ditt öga och beskåda
Herrens verk, som utbreda sig omkring dig! Det
skall blifva dig lärorikt och skänka dig en sann
glädje.
Det var en gång en fritänkare, hvilken såsom
politisk fånge blef inkastad i ett fängelse, och
der uppspirade mellan stenarna på
fängelsegården en liten planta, hvilken blef ett medel att
vända hans tankar till Skaparen och att föra
honom till tro på den Gud, som han förut
förnekat. Så må Herrens verk i naturen vända
äfven dina tankar till den store Mästaren, och
har du redan lärt att känna honom såsom din
Fader, skola de hvarje dag på nytt för dig
förkunna hans härlighet.
De naturens under, med hvilkas betraktande
vi denna gång vilja sysselsätta oss, äro de inom
djurriket förekommande formerna af
»förklädnad», såsom de lärde kalla det, eller skyddande
likhet med omgifvande naturföremål, stenar, sand,
bark, blad, lafvar och dylikt. Att kunna dölja
sig är vigtigt, ja, nödvändigt för många djur och
insekter, som ständigt äro omgifna af fiender,
hvilka söka döda dem, och det är märkvärdigt
och högst lärorikt att se, huru Skaparen i sin
vishet gifvit åt dessa djur och insekter sådana
färger, som bäst kunna hjelpa dem att gömma
sig undan sina fienders förföljelser och att
förskaffa sig sitt nödvändiga lifsuppebälle. Det är
de engelska naturforskarnes, Bates’ och Wallace’s,
iakttagelser vi mest hafva att tacka för hvad
man vet om dessa märkliga naturföreteelser.
De djur, som vistas i öknen, hafva ofta samma
färg som denna. Exempel derpå äro lejonet,
kamelen, antilopen, de nyholländska kängururna,
den vilde hästen m. fl. I ännu högre grad äro
öknens fåglar skyddade genom sina färgers likhet
med de omgifvande föremålen.
Lika märkvärdiga exempel på denna likhet
finna vi bland djuren i den höga norden. De
hafva en hvit färg lik snöns, som betäcker
marken i deras hemland. Isbjörnen är den enda
hvita björnart som fins. Fjällräfven, lekatten
och alpharen äro hvita blott under vintern, då
marken är betäckt med snö. Den amerikanske
polarharen deremot, hvilken vistas i trakter, der
snön nästan ständigt ligger qvar, är hvit hela
året om.
Bland fåglarna är ripan ett slående exempel
på skydd genom färgen, hvilken efter en vis
anordning skiftar efter årstiderna. Om
sommaren bära hennes fjädrar en färg, som så liknar
de lafklädda stenar, bland hvilka hon
företrädesvis vistas, att man kan gå midt ibland en flock
ripor utan att varseblifva dem. Om vintern
erhåller ripan, som bekant, en hvit drägt, hvilken
skyddar henne nästan lika väl. Snösparfven,
jagtfalken och fjällugglan äro äfvenledes fåglar,
tillhörande den höga norden, hvilka äro försedda
med mer eller mindre hvit fjäderbeklädnad.
Nattdjuren utgöra äfven goda exempel. Möss,
råttor, flädermöss, ugglor och nattskärror hafva
sådana färger, att de äro nästan osynliga i
skymningen, då de egentligen äro i rörelse.
Vända vi oss nu till tropikerna med deras
alltid gröna skogar, så finna vi der, men också
endast der. grupper af fåglar, hvilkas färg är
helt grön. Papegojorna äro de tydligaste
exemplen härpå; men det fins också gröna dufvor i
östern; och skäggfåglar, löftrastar, biätare,
hvitögon m. fl.
Prof på särskildt lämpande af färgen efter
omständigheterna bland fågelslägtet gifver oss icke
blott ripan, utan äfven andra fåglar, t. ex. en
sydamerikansk nattskärra, hvilken då vädret är
vackert, brukar ligga på klipporna på de små
kala öarna i öfre delen af Rio Negro, och som
har så lika färg med klippan, att man knappt
kan skilja henne från densamma, förr än man
trampar på henne. Vidare har man märkt,
huru väl skogssnäppans färger äro egnade att
skydda henne. De olika skiftningarna i
skogens affallna löf återfinnas alla i hennes fjädrar,
då deremot andra snäppor, som lefva i träsk
och mossar, hafva en annan färg, som
öfverens-stämmer med de växters former och färger,
hvilka der växa.
Liknande exempel finna vi äfven bland
kräldjuren. Tindödlan, löfgrodan, den smärta
pisk-ormen och trädormen äro gröna som de löf, af
hvilka de hemta sin näring och bland hvilka de
uppehålla sig. En nordamerikansk groda, som
vistas på nakna stenar och klippväggar, är så
tecknad, att hon fullständigt liknar dessa, och
några arter af gecko-ödlorna, som förekomma i
tropikerna, hafva en marmorerad färgteckning,
hvilken på ett förvillande sätt liknar barken af
de,. trädstammar, invid hvilka de sitta orörliga.
Äfven bland fiskarna har man gjort liknande
iakttagelser. Åtskilliga platta fiskar, såsom
flundror och rockor, hafva likadan färg som
hafs-bottnen, på hvilken de bruka ligga. Men bland
korallrefven med sina olikfärgade, sköna
blommor aro äfven fiskarna prydda med alla möjliga
lysande färger. En liten underlig australisk fisk,
den s. k. sjöhästen hvilken lefver bland
rödalger, har en lysande röd färg och långa
blad-artade bihang, som likna alger.
Det är dock i insektverlden som denna sträfvan
att lämpa färgerna efter de omgifvande
föremålen allra fullständigast gifver sig tillkänna,
sannolikt derför att insekterna, såsom varande
de svagaste och hjelplösaste af alla lefvande
varelser, framför andra hafva behof af detta
skydd. Låtom oss då först något betrakta
skalbaggarna. En art af dessa, som finnes i
Sydamerika och som uteslutande uppehåller sig på
ett enda slags träd med skroflig bark, har bröst
och täckvingar, hvilka i färg och skroflighet
fullkomligt likna denna bark, hvarför han är
alldeles osynlig, så länge han icke rör sig. Denna
skyddande likhet är troligtvis en orsak till den
talrikhet, i hvilken denna art förekommer.
(Forts.)
––––––-
Svar på bibelfrågorna i föregående n:r.
13. Mark. 1: 11. Joh. 12: 28. Mark. 9: 7.
14. 2 Kon. 16: 6.
Stockholm ,
tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1890.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
