Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betlehem.
Ett österländskt herberge.
mer dig att tala så här. Du vet ju, att vi
alla älska dig.»
»Ja, jag vet det; men jag har kommit
på dessa tankar, emedan jag funnit er vara
kärlekslösa och ovänliga emot min allrabäste
vän. Han kom och klappade på din dörr,
Amelie, och du ville icke låta honom
komma in. Han kom till dig, Maria, och du
låtsade icke höra hans klappande. Hvad
skall jag väl tänka härom?»
»När var det, tant, och hvem var den
vännen», ropade alla barnen med en mun.
»Det måste vara ett misstag; kanske voro
vi icke hemma.»
»Jo, jag vet, att I voren hemma. I hör-
den, att han klappade på, och I båden
honom vänta. Vid ett tillfälle börjaden I
sjunga en munter visa, för att slippa höra
det besvärliga klappandet; en annan gång
begynten I läsa en rolig bok. Vid ett
tillfälle tror jag Maria hade velat öppna, om
hon varit ensam, men hon tänkte på alla
vänner, som omgåfvo henne. Hon blygdes
för dem, och så fick min vän stå utanför.»
»Men hvem menar du, kära tant»,
frågade nu Amelie och Maria på samma gång.
»Aldrig hafva vi väl så behandlat någon af
dina vänner. Hvem kunde det vara?»
»Just den dyrbaraste, den bäste af alla
mina vänner, min och eder Frälsare. Mång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
