Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höra Guds ord, kommer hon troligen icke
åter.»
Så gick det ock. Lena C. fick icke
vidare tid att gå hvarken i kyrkan eller
bönehuset. Själafienden lagade så att hinder
därför ständigt kommo i vägen.
De fyra andra flickorna syntes lyckliga
och glada i sin Gud och började snart olika
kristlig verksamhet.
Dora S. var en tid mycket nitisk, men
hennes ifver började småningom svalna. H on
blef nedstämd och modfälld och förklarade
slutligen, att hon icke kunde hjälpa, om
hon blef ond och gaf sin vrede luft i häftiga,
bittra ord. »Bättre visa sig sådan man
var», sade hon, »än hyckla förbättring, då
de onda känslorna ändå rörde sig på
hjärtats djup.» Hon hade länge förgäfves
arbetat på att blifva bättre, men då detta
icke lyckades, lämnade hon både det och
sin älskade fröken Axner.
»’Sammaledes äro de som såddes på
stengrunden’», sade fru Hasting sorgset, då hon
fick höra talas om Dora S:s återfall. »’De
som, då de hafva hört ordet, strax med
glädje mottaga det, men hafva icke rot i
sig, utan stå till en tid och när bedröfvelse
påkommer, strax taga de anstöt’!»
Maud R. föreföll en tid mycket varm
för sin Gud, men småningom började andra
intressen draga henne bort från det ena
nödvändiga.
En resande teatertrupp kom till staden,
och hon föll för frestelsen att gå och se på
en af dess föreställningar. Kort därefter
fick hon besök af några kusiner, för hvilka
hon måste göra en ungdomsbjudning.
Kusinerna önskade att det skulle blifva dans
och Maud saknade mod att sätta Big
däremot. Det ena lilla afsteget förde till det
andra, och det dröjde icke länge innan denna
lofvande unga kristen helt och hållet
af-fallit...
»’Och den som såddes bland tömena, det
är den som hör ordet, och denna världens
bekymmer och rikedomens svek förkväfva
ordet, och han blifver utan frukt»’, sade
pastorns fru med tårar i ögonen, då hennes
man en dag berättade henne om Maud R:s
tillbakagång till världen.
Laura A. och Fanny B. gingo stadigt
framåt, troget uppfyllande hvarje plikt, som
mötte och i lydnad och kärlek till sin
Frälsare bemödande sig att föra andra till
honom.
Laura hade många personliga gåfvor och
företräden, hvilka, helgade till Herrens tjänst,
blefvo till stor nytta. Fanny om än mindre
begåfvad var dock sann och så full
afhän-gifvenhet och kärlek, att äfven hon genom
Herrens nåd fick blifva till stor välsignelse.
Hennes stilla, ödmjuka sinne och personliga
utgifvande för Herrens skull verkade ofta
mer än den vältaligaste predikan skulle
hafva förmått. De båda unga flickornas
kristliga vandel utgjorde ett efterföljansvärdt
exempel för många och det uttryck af frid
och glädje, som hvilade öfver dessa
ungdomliga ansikten, vittnade om den lycka
de för egen del funnit genom att helt
öfverlåta 6ig åt Herren, på samma gång det
hos både äldre och yngre väckte längtan
att blifva delaktiga af samma frid.
Deras vänner i prästgården, hvilka med
odeladt intresse följde dem, sade: »’Och
den som såddes i den goda jorden, det är
den som hör ordet och mottager det och
bär frukt dels trettiofaldt dels sextiofaldt,
dels hundradefaldt.’»
»Vinnläggen eder därföre så mycket mer
att göra eder kallelse och utkorelse fast, ty
om I det gören, skolen 1 icke någonsin
falla* 2 Petr. 1: 10.
Om elefanter.
(Med plansch.)
f alla nu lefvande landtdjur öfver hela
r£- jorden är elefanten det största. Han
«/ lifnär sig af trädgrenar, bark, löf och
gräs men tycker äfven om frukt som han
skakar ned från de höga träden och sedan
omsorgsfullt hopsamlar med snabeln.
Elefanten skiljer sig icke endast genom sin
storlek utan äfven genom sin skapnad från
alla andra djur. De långa betame blifva
ofta ända till 2 meter långa och kunna
väga till och med 64 kilo samt lämna det
dyrbara elfenben, för hvars erhållande
elefanterna utan skonsamhet jagas och dödas.
Af de tre nu lefvande arterna äro två
inhemska i Asien och den tredje i Afrika.
Den asiatiska elefanten lefver i Indien, på
Ceylon samt de Ostindiska öame. Han
mäter i höjd 3 meter och väger icke sällan
3,000 kilogram eller ungefär lika mycket
som 40 män tillsammans, samt uppnår ofta
en ålder af 150 år.
Elefanten låter lätt tämja sig och är
mycket läraktig. Han visar sig ofta
öfver-lägga, innan han handlar och vet att be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
