Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För våra söndagseftermiddagar.
j&i
» |Y ockan blir visst aldrig fyra i dag»,
Ajl sade lilla Rosa otåligt, där hon satt
med sin uppslagna bibel framför sig
och väntade att den för söndagsskolan
bestämda tiden skulle vara inne.
»Nej», inföll Louise lifligt, »aldrig synes
tiden gå så långsamt, som innan
söndagsskolan börjat och aldrig så fort som sedan
den väl börjat; men tst! nu kommer visst
tant Fanny».
»Jag undrar», sade Erik begrundande,
»hvilken text om ’Herden och fåren’ tant
Fanny vill taga, ty det finnes flera både i
nya och gamla testamentet.»
»Den 23:dje psalmen tror jag», sade Göran.
»Eller också 10:de kapitlet i Johannes
evangelium», sade Rosa.
»Eller Hesekiel 34:de och 37:de kapitlet,
ty där talar äfven Herren om sig själf, som
sina fårs herde», fortsatte Erik.
Dörren öppnades i detsamma och tant
Fanny inträdde.
—––––»Hvilken älsklig bild af sig
själf såsom den gode herden och Guds barn
såsom de får, hvilka höra hans röst och
följa honom efter, Herren gifvit oss i vår
text i dag», började tant Fanny, sedan hon
i bön först nedkallat Guds välsignelse och
utbedt sig lians ledning och ljus öfver det
ord de skulle betrakta. »I Johannes 10:de
kap. synes bilden hämtad från ett fårahus,
där hjorden under nattens mörkaste timmar
hvilar i trygghet för tjufvar och ulf under
sin dörrvaktares skydd.
Då morgonen randas kommer herden
och dörrvaktaren, som känner igen hans steg
och röst, öppnar utan tvekan för honom,
under det t. o. m. fåren gifva tillkänna att
de förstå att deras egen herde kommit.
Herden, som har ett särskildt namn för hvarje
får, ropar dem vid namn, det ena efter det
andra, tills hela skaran slutligen står samlad
omkring honom utanför fårahuset.
Sedan herden sålunda fört ut sina egna
får »går han framför dem, och fåren följa
honom, ty de känna hans röst». Det
berättas att så snart någon tvist uppkommer
bland herdarne i Österlandet om äganderätt
till några får, släppas de3sa på en öppen
plats. De tvistande herdame ställa sig sedan
på hvar sin sida om denna och ropar
fårens namn, hvarvid desöa alltid springa åt
(N:r_6.
det håll, hvarifrån de höra sin rätte herdes
röst.
I allt hvarom vi nu talat, hafva vi den
skönaste bild af det sätt, hvarpå Herren
Jesus handlar med dem, som tillhöra
honom. Det lugna, lyckliga föräldrahem,
hvilket I, små vänner, hafven lyckan äga, kan
just sägas motsvara det skyddande stängsel,
inom hvilket Herren, så länge han finner
för godt, låter eder dväljas; för dem som
hunnit längre i lifvet har det sin motbild
i någon anställning, en ordnad verksamhet,
ett bestämdt arbete m. m. För alltid kunna
vi dock icke få stanna därinom. Gräset
omkring fållan blir afbetadt eller nedtrampadt
och är helt olika det, som, uppfriskadt af
daggen, bekläder bergens sluttningar. Den gode
Herden kommer därför af idel kärlek och
omtänksamhet för att föra oss ut till gröna, af
friska vindar omsväfvade betesmarker.
Förändringar inträda, våra hem upplösas,
våra planer omintetgöras och på ett eller
annat sätt drifves vi ut att göra nya
erfarenheter. Låtom oss blott, älskade unga
vänner, under allt detta som ofta kommer
våra hjärtan att blöda, ihågkomma, att Han
själf — för så vidt vi verkligen tillhöra honom
— härunder är med, att han själf leder våra
steg och i outsäglig kärlek vakar öfver oss.»
»Hvilka får är det herden kallar vid
namn, Erik?» frågade tant Fanny efter några
ögonblicks tystnad.
»Sina egna.»
»Ja, sina egna, och de orden ställa till
oss, hvar och en, den pröfvande frågan: Är
jag ett af hans egna får? I veten att en
hjord består af både stora och små får —
de små, ännu icke vuxna fåren, kallas lam
och intet af dessa är för litet att tillhöra
herden. Så finnes icke heller något barn
för litet att tillhöra Jesus. Äfven innan de
själfva kunna säga, att de vilja vara hans
små lam, kunna de af sina föräldrar läggas
i hans trofasta herdearmar. Att vara ett
af den gode Herdens egna får innebär större
rikedom och salighet än ord kunna uttrycka;
ty det är att af Fadren af evighet vara
gif-ven åt Sonen; att på bekostnad af herdens
lif vara frälst från ulfven och att i Jesu
hand njuta en frid och trygghet, hvilken
ingen makt kan frånrycka oss. Det
innefattar att vara af honom, som älskar
outsägligt, så nära och personligt känd att
han kallar oss vid namn.
Ett säkert kännemärke på de rätta fåren
är, att de känna hans röst. De kunna
urskilja den från alla andra röster både utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
