Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
&n liten fljälp.
(Med plansch.)
wi/fE ^.acjf åjäfpa mamma
91teD titta ÄijAtct £R,ut;
<9cP» toätta, HCäDa, Hamma
<£ltfc do a Mit |lin tlCP iCut!
SDca j’otftta o6A att tjäna
Våt mamma aCPtiD ät
cTdaPP don Då 6tå aCPena
ØTleD aCEa ftyaaCofc dä t.
9Xej, ^jacjp vitt AtänDicjt vata
8n Piten la ja C p — ood 6a
8mofc Den dåtCed »uata
^€on dEödat på 066 6må!
<e. s.
För vira söndagseftermiddagar.
»J afton», sade tant Fanny, i det hon satte
X sig ned vid ett bord, omgifvet af fem
ty väntande små ansikten, »skola vi rita
upp ett hjärta och se hvad vi däraf
möjligen kunna lära. Erik, såsom den äldste,
kan börja med att rita konturerna till ett
sådant längst ned på papperet.»
»Se där, tant Fanny, duger det?»
»Mycket bra, nu kan Göran taga sin
pänna och skugga öfver det.»
Göran grep ifrigt verket an, men då
ritningen återlämnades visade sig att de sneda,
ojämna streck han dragit däröfver allt utom
förskönat densamma.
»O, han har ju alldeles förstört min
ritning», utropade också Erik, »hvarför lät du
honom få den, tant Fanny?»
»Därför att han var den minste och skulle
blifvit ledsen om han intet fått göra. Men,
ingen skada skedd, Nils kan taga sin pänna
och skugga öfver hela hjärtat, så att det
blir alldeles svart. Kunnen I nu säga mig
hvad detta svarta hjärta skall betyda.»
»Vårt hjärta, sådant det är af naturen»,
svarade Louise.
»Rätt; Louise kan nu taga papperet och
med mycket små men tydliga bokstäfver
skrifva under ritningen ett bibelspråk, som
säger hurudant människohjärtat af naturen
är i Guds ögon.»
Louise tänkte några ögonblick och
svarade sedan: »Illfundigare än allt annat och
fördärfvadt är hjärtat. Ho kan känna det?»
»Bra. Är det någon som kan uppläsa
någon mer vers härom?»
»Ingen finnes som gör godt; det finnes
icke en enda», sade lilla Rosa.
»Alla hafva syndat och äro utan
berömmelse inför Gud», upprepade Göran dröjande.
Nils hade nu slutat sin teckning och
öfverlämnade den till tant Fanny, som tog
pännan och drog ett rakt streck upp från
midten af hjärtat. »Nu skola vi hvar och
en rita ett blad på denna stjälk för att se
hvad som växer fram ur det onda hjärtat»,
sade hon.
»Vrede», föreslog Louise.
»Onda, häftiga ord», tillade Nils.
»Onda tankar», sade lilla Rosa.
»Högmod och egensinne», sade Erik, »men
det bladet vill jag rita själf och sätta
taggar på det för att visa att det sårar alla,
som det kommer i beröring med.»
»Rätt, Erik», sade tant Fanny
uppmuntrande, »men skola vi icke då vara så mycket
mer angelägna att låta Herren Jesus rensa
bort det ogräsfröet ur våra hjärtan, så att
det aldrig får spira upp.»
»Månne icke dessa grenar och blad, om
de få utveckla sig, äfven skola bära frukt?»
fx-ågade tant Fanny, då hvar och en hunnit
sätta till sitt blad på teckningen. »Och hvad
kan menas därmed?»
Barnen tänkte efter en stund, innan
Louise slutligen sade: »Om bladen beteckna
onda och syndiga känslor, måste frukten
beteckna onda och syndiga handlingar.»
»Så är det ock. Hvem kan säga mig
hvilken frukt vreden bär?»
»Mannens vrede gör icke det som är rätt
för Gud», svarade Erik. »Hvarje handling
som begås under inflytande af vrede är
sålunda en synd.»
»Stöld blir frukten af att hafva lust till
något, som icke är mitt, eller hur?» frågade
Louise.
De större barnen fullbordade teckningen,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
