Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fråga »hur mår du?» säger kinesen: »Har du
ätit ditt ris?» I stället för »farväl» säger
han: »Gå långsamt». Han underrättar sig
icke blott på det ifrigaste om ditt
hälsotillstånd, utan han frågar också, huru
gammal du är, och om du då befinnes hafva
uppnått en hög ålder, lyckönskar han dig.
Han efterhör äfven hur stor din
månads-förtjänst är, huru mycket du betalar i hyra
för bostad och riktar därjämte i allmänhet
till dig en mängd andra dylika höfliga
frågor, hvilka vi skulle betrakta såsom
oförskämda och närgångna. Akta dig å andra
sidan att efterhöra hans hustrus eller hans
dotters befinnande. Sina söner däremot för
han nog fram till dig, men säg honom ej
heller några artigheter, om du ser, att hans
yngste son ser duktig ut, ty om denne
blefve sjuk eller något hände honom, skulle
du få skulden därför. Under det att du
tager af dig hatten, då du inträder i hans
bostad, tager han på sig sin hufvudbonad,
innan han mottager dig; han placerar dig
på sin vänstra sida, ty där är
hedersplatsen, och räcker han dig något, gör han det
med båda händerna. Kanhända visar han
dig äfven med stolthet några bräder, hvilka
äro afsedda till hans blifvande likkista, och
hvilka hans plikttrogne söner förärat honom.
Betrakta vi kinesiska böcker, finna vi,
att äfven här allt är motsatt mot hvad vi
äro vana vid: slutet är början, och början
är slutet; raderna gå vertikalt och icke
horisontalt såsom hos oss. »Noter under texten»
befinna sig öfverst på sidan eller ofta midt
i texten. En kinesisk ordbok är icke
ordnad efter alfabetet, utan efter de 214
rotorden.
Kinesernas klädedräkt erbjuder likaledes
en mängd egendomligheter i jämförelse med
vår. Ämbetsmannens rang framgår af de
olikfärgade knappame på spetsen af hans
hatt, och i stället för epåletter, guldgaloner
o. s. v. har hans uniform på bröstet såväl
som på ryggen broderade djur och fåglar;
mandarinhattens ljäderbuske står icke upp i
vädret, utan hänger rätt ned utefter ryggen.
Bruket att bära armband är icke inskränkt
till kvinnorna enbart, iifven miinnen smycka
sig allmänt med dylika. Hvarken män
eller kvinnor bära handskar, men deras ärmar
äro så långa, att de nå ned öfver händerna
och de kunna sålunda, när det är kallt,
göra tjänst som muff; de användas äfven
såsom fickor.
Kinesen rakar, som bekant, större delen
af hufvudet, men låter i stället en hårpiska,
lång som kvinnohår, växa på bakhufvudet.
Af hans skägg kan man sluta sig till hans
ungefärliga ålder; intill sitt 40de år har
han nämligen ansiktet slätrakadt, men när
han inträder i sitt 41:a år, anlägger han
mustascher, och när han blir ännu äldre,
låter han allt skägg växa. Såväl kvinnor
som män bära jackor och vida benkläder.
Vi svärta vår fotbeklädnad — kineserna måla
sidorna af sina tjocka sulor hvita. Svart
är i västern sorgens färg — i Kina är den
hvit, blå eller grå. De kinesiska kvinnorna
röka tobak och opium med samma smak
som männen, och båda könen begagna
solfjädern. Får någon ett hål på sin rock,
sätter skräddaren på lappen från rätsidan.
Den kinesiska kompassen visar mot
söder, icke mot norr, såsom hos oss; kineserna
säga icke heller nordväst, nordost, sydväst
och sydost utan västnord, ostnord, västsyd
och ostsyd. De vända äfven om sina namn
så att familjenamnen komma först och
därefter förnamnen. På samma, efter vårt
åskådningssätt, bakvända sätt går kinesen tillväga
med titlar och släktled. Af »farbror Schmidt»
gör han »Schmidt farbror», och »hr Schultz»
blifver »Schultz herren». Vid en kinesisk
datumbestämning kommer först året, så
månaden och slutligen dagen.
Kinesen bestiger sin häst från höger sida.
Hjulen på en del maskiner, hvilka drifvas
med människokraft, röra sig ständigt i
motsatt riktning mot den, hvari visame på ett
ur vrida sig. Grafstenarne sättas ständigt
vid den dödes fötter. I skolan sitter
läraren i ett höm af salen, och när lärjungen
examineras, vänder han ryggen till läraren
i stället för att se på honom. Brefportot
betalas nästan alltid af adressaten, icke af
afsändaren. Timmermannen anbringar taket
på ett hus, innan byggningens murar
uppföras. Den kinesiske polismannen slår om
natten på en trumma för att sålunda låta
tjufvarne veta, hvar han befinner sig, i
stället för att söka öfverraska och gripa
dem. I västerlandet är uppsläppandet af
pappersdrakar i luften en omtyckt lek af
ungdomen; i Kina fördrifva de vuxna
personerna ofta sin tid därmed, under det
barnen få se på.
Butikernas skyltar hänga ned från taken.
Alla butikerna äro vidöppna och disken står
omedelbart vid gatan. Arbetaren i Kina
har ingen söndag och en stor del af
befolkningen bekänner sig till tre olika
religioner på en gång.
Lika egendomliga och »bakvända» som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
