Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första villkoret för en tjänstemans antagande
i denna bank var, att han i sitt uppförande
visade sig höflig och städad samt iakttog
skyldig vördnad mot äldre. Han hade
ledsamt nog, själf under gårdagen ofrivilligt
blifvit vittne till, att det i berörda
afseen-den ännu fattades den sökande åtskilligt,
hvarför hans ansökan tillsvidare måste
lämnas utan afseende.
Det kan visserligen vara godt att intaga
en fast ställning gent emot hvad som är
rätt i princip, men oftare förloras än vinnes
något genom att hålla på hvad vi anse för
»våra rättigheter». Hade den omnämnde
unge mannen äfven på visst sätt rätten på
sin sida, så skulle han dock, som vi sett,
hafva vunnit vida mer på att lämna den
åsido. Den som vill vara en kristen måste
ofta skjuta dylika s. k. rättigheter åt sidan
och aldrig pocka på hvad som synes vara
bäst, ■äfven om det med rätta skulle
tillkomma honom. Kärleken söker icke silt,
och »för ett grått hufvud skall du slå upp»,
lärer oss Guds eget ord.
Har gammalt är bruket af glasögon?
Man påstår, att bruket af enkelglasögon
kan föras långt tillbaka i tiden; så
cinjjr »kall redan den romerska kejsaren
Nero, som regerade från år 54 till 68 efter
Kristus, hafva begagnat sådana, då han
öfvervar gladiatorstriderna. Dock voro dessa
glasögon icke ett vanligt glas, utan en
ädelsten, den genomskinliga, gröna smaragden,
hvars färg efter ett uttalande af Plinius
öfvertraflar de gröna växternas och löfvens
färg, och som, när man ser genom den,
fyller ögat utan att mätta det, och när det
är öfveransträngdt, mildrar tröttheten genom
sin behagliga, milda färg.
Först omkring år 1300 framkommo de
första glasögon, i hvilka två
sammanhängande glas spelade hufvudrollen. Man vet
blott ytterst litet om denna uppfinning, som
blef en’’af de största välgärningar för
mänskligheten ; det var också ögonglasen, som 300
år senare gåfvo anledningen till
framställningen af kikaren.
I Mariakyrkan i Florens har man på
sin tid funnit en grafskrift öfver en
florentinsk adelsman vid namn Salvino Armato,
hvilken dog 1317. På denna grafskrift, som
redan för länge sedan utplånats, betecknades
han som glasögonens uppfinnare; men denna
enda upplysning är också allt hvad man
vet om honom.
En Pisanermunk, Alexander de Spina,
som var mycket skicklig i att jftergöra de
mest olika föremål, hvilka han en enda
gång fått se, $kall, sedan han betraktat ett
par glasögon, som förevisats honom af en
främling, hafva utan närmare kunskap
därom titfundernt framställningen af glasögon
och därmed hjälpt många som behöfde
dylika. Han dog 1313, och hans namn står
i nära sammanhang med den ofvannämnde
förete uppfinnaren. I detta decennium kunna
således kanske 6 århundraden hafva
förflutit efter glasögonens uppfinnande.
De företa glasögonen lära hafva bestått
af 2 glas, som voro fästa vid hatten med
läderetycken; föret i början af det 15:de
århundradet kom näsan med i Bpelet. Det
har utan tvifvel varit runda glas i
näsglasögonen; senare hafva stångglasögonen och
de ovala glasen kommit, och föret i vår
tid har pincenez’n eller näsklämmaren åter
kommit till heder och värdighet.
Innan man gjorde den ovanliga
uppfinningen af glasögon, var man, då svaghet i
ögonen inträdde, uteslutande hänvisad till
begagnande af ögonsalvor eller att bada
ögonen med källvatten.
(Lzc iccjlcz föl i bag.
(flöt intet som Du ic&e a&uCfe vifja
tjota, nål Ajii) ttcmmiz.
§* incjemtäDea, Dät Du ic&e a&uffe
vifja vata, tiäz cli»u> fcnnncz.
ofaj intet, aonv Du ic&e a&uffe oifja
&afva .vicj I, iiäz fcnninz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
