Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8ig i närheten, kunde han hafva drunknat
midt för näsan pä de båda gossarne, där de
stodo för att se huru lian skulle reda sig.
Till och med nu, huru lyckligt det än på
visst sätt gått, sväfvade hans lif i fara.
Han hade fått en svår lunginflammation
och oafgjordt var, om han skulle äga
motståndskraft nog för att kunna gå igenom.
Vilhelm var förtviflad. Han uppehöll
sig ständigt i närheten af Cartmans hus,
utan att dock våga fråga huru det stod till
därinne. En och annan gång skickade han
in Mathias för att skaffa alla de
underrättelser han kunde. Under de dagar Fredrik
Cartman sväfvade mellan lif och död, led
Vilhelm större samvetskval än någon anade.
Om Fredrik dog, skulle ju Vilhelm blifva
så godt som en mördare. Den förut så
tanklöse gossen ryste vid denna förfärliga
tanke ocb bad af hela sitt hjärta att Gud
af nåd måtte förlåta honom hans synd och
spara Fredriks lif. Huru bittert återljödo
icke i hans öron under dessa tunga,
ångestfulla stunder den gode lärarens ord. O,
huru han önskade att han hade lagt herr
Verners allvarliga förmaning på sinnet.
Fredriks tillstånd förbättrades emellertid
småningom och en morgon, då lille Mathias
såsom vanligt blifvit skickad till Cartmans
för att efterhöra huru där stod till,
återkom han med hastiga steg och gladt
ansikte.
»Han är bättre, han är bättre!» ropade
han redan på afstånd emot Vilhelm.
»Doktorn säger att all fara är öfver.»
Den goda underrättelsen visade sig äfven
vara sann. Ehuru Fredrik ännu var mycket
svag, kunde han dock börja att sitta uppe
ett par timmar om dagen, och det dröjde
icke länge, innan han fick kläda på sig och
och komma ned i hvardagsrummet.
Så snart Fredrik kände sig någorlunda
stark bad han, att Vilhelm Brandt skulle
få komma till honom. Då Vilhelm fick
bud härom bleknade han och började darra,
så att modren förskräckt frågade hvad som
felades honom.
»Ingenting, mor», svarade han
undvikande. »Jag skall blott gå till Fredrik
Cartman.»
»Hvilket ömt hjärta den käre gossen har,
så full han än är af upptåg», tänkte modren
som icke anade rätta anledningen till
gossens förskräckelse. Vilhelm fruktade
nämligen att Fredrik sändt bud på honom för
att anklaga honom — kanske till och med
inför andra — såsom hafvande förorsakat
hans sjukdom. Det fanns dock ingen
utväg att undkomma. Vilhelm måste gå till
Fredriks hem.
Då han stängt dörren bakom sig och
befann sig ensam i rummet med den bleke
Fredrik i halft liggande ställning på soffan
framför sig, kände han som om han helst
velat sjunka ned genom golfvet och gömma
sig. Blicken från Fredriks mörka, sorgsna
ögon gick honom djupt till hjärtat.
Vilhelm började att i förvirrade
osam-manhängande ordalag ursäkta sig, men
Fredrik afbröt honom hastigt.
»Vilhelm», sade han, »jag vet huru det
gick till, men jag vet äfven genom Mathias
huru bedröfvad du är däröfver. Jag vill
glömma och förlåta, så du behöfver icke
vidare tänka härpå. Lofva mig blott en
sak. Din benägenhet att alltid spela spratt
hade så när kostat mig lifvet, men
hädanefter vill du, icke sant, komma i håg hvad
herr Verner sade och upphöra med alla
galna upptåg?»
Under bittra tårar gaf Vilhelm det
önskade löftet, hvarefter Vilhelm och Fredrik
länge samtalade. Den eftermiddagen lades
grunden till en innerlig vänskap de båda
gossarne emellan. En vänskap som år för
år blifvit varmare och djupare.
Den lugne, pålitlige Fredrik har haft
ett särdeles godt inflytande på den tanklöse,
lättledde Vilhelm. Och intet skulle numera
kunna fresta Vilhelm till att vilja utsätta
andras lif, välbefinnande eller trefnad för
fara blott för nöjet att få spela ett spratt.
De ungas Bibelförening. jr
Juni 1-1
Lär mig att förstå dina vittnesbörd att jag jy
md lefva
1 Psnlt. 67 1—8. 9 1 Mose 3: 14—24. I
2 . 68 1—19. 10 » 4: 1—16.
3 68 20-36. 11 . 6: 5-22. r
l 4 1 Mose 1 1—19. 12 ’ 7: 1-12. [
n 5 * 1 20—30. 13 > 7: 13-24. I
» 2 1—14. 14 » 8: 1—12.
y 7 > 2 15—26. 15 • 8: 13-22.
y 8 » 3 1—18
Prenumeration å Barnens Tidning
fortfar.
Stockholm.
tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 189S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
