Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag stannade en dag eller två i den
nndaktsfulla stillheten på denna de dödas
station. Det var ett af de skönaste ställen
jorden har att uppvisa och det föll sig svårt
tro, då man satt under tamarindträden vid
stranden af den spegelklara sjön, att pesten
tagit denna sköna plats till sin hemvist.
Ett hundrafemtio engelska mil nordligare,
på samma kust af insjön, hafva de
öfver-lefvande missionärerna börjat ny
verksamhet och där fortsätta de ännu trots
oerhörda svårigheter arbetet i sin Mästares
tjänst.»
»Sent en eftermiddag», fortsätter
professor Drummond längre fram i samma bok
»nådde vi den boning som den bekante
upptäcktsresanden och missionären Livingstone
bebodde, då han genom döden förlorade sin
hustru. Den utgjordes nu af en fallfärdig
hydda, ungefar hundra alnar från floden
Zambesi, omgifven af en bred veranda, som
delvis skylde dess bristfälliga väggar. En
gräsbevuxen stig förde slingrande upp till
dörren och färska spår efter en flodhäst
visade huru öfvergifven platsen numera var.
Då vi stött upp dörren, kommo vi in i
ett långt, mörkt rum med jordgolf, hvarpå
syntes spår af ett bål, uppgjord t af de
infödingar, som senast tagit den öde boningen
i besittning.
Till höger låg ett mindre rum med låga
smutsiga väggar och tvenne fönster utan
rutor med utsikt öfver floden.
Aftonsolen, som var stadd i nedgång
bakom de aflägsna Marumbolla-bergen, fyllde
rummet med ett rödt skimmer och förde
våra tankar tillbaka till den söndagsafton,
då för jämt tjugu Ar sedan och vid samma
tid på dagen Livingstone i detta samma
rum knäböjde vid sin hustrus dödsbädd —
den stora solnedgången i hans jordiska lycka.
Under ett stort boabab-träd är fru
Li-vingstones graf belägen. Bilden i
Living-stones bok framställer platsen såsom väl
vårdad och omgifven af vackra planterade
träd. Nu är där fullkomlig vildmark,
öfver-växt med junglegräs och nedtrampad af
skogens vilddjur. Jag betraktade den nu
öfvergifna och försummade grafhögen och
sammanställde den i tankarne med hennes
mans graf i Westminster-Abbey i London.
På den stora uppståndelsens dag skall
det visa sig, att den »Herre, som känner de
sina», och vet deras boningsort (Uppb. 2:13),
han vet ock hvar deras jordiska stoft h vilar,
antingen det är på en vårdad kyrkogård,
eller i vilda ödemarken 1 Kor. 15: 42—44.
De ungas Bibelförening.
Juli 1—15.
Öppna mitt hjärta för ditt ord!
1 1 Mos. 24: 17—31. 9 1 Mos 28: 10—22.
> 24: 32—49. 10 > 29: 1—20.
3 > 24: 50—67. 11 » 31: 14—29.
4 > 26: 17—33. 12 » 81: 36-50.
1 5 * 27: 1—14. 13 * 32: 1—16.
f 6 » 27: 15—29. 14 » 32: 17—32.
t » 27: 30—40. /27: 41—46. \28: 1-5. 16 » 33: 1—16.
Dåliga vanor.
jF§jn ’n^>an uppfödde en gång ett ungt
lejon, men brydde sig aldrig om att
tämja det, emedan han ansåg det ofarligt.
Dag för dag växte dock lejonets krafter,
tills det en gång under ett utbrott af raseri
kastade sig öfver indianen och sönderelet
honom.
På samma sätt går det ofta med dåliga
och syndiga vanor. Blifva de icke i tid
kufvade, få de snart en sådan makt öfver
oss att vi blifva deras trälar, ur stånd att
frigöra oss från deras herravälde.
Ställ dig därföre genast från början på
vakt mot hvarje ovana, den må se aldrig
så oskyldig ut, och känner du dig redan
oförmögen att besegra den, så bed Herren
Jesus om hjälp därtill och sluta icke, förr
än du känner dig fri från dess välde!
––-<*■>–-
Uttydning af frågorna i n:r 10.
I. 1) Amalekiterna. 2) Petrus, Johannes
och Jakob. 3) Två år.
II. Farao—Norge: Falun, Albano, Ryssar,
Altenburg, Ostende.
III. London: Letter, Odense, Neckar.
Dessau, Odessa, Nyborg.
Stockholm,
tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 189S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
