- Project Runeberg -  Barnens tidning. Utgifven af Evangeliska fosterlandsstiftelsen / Årg. 38 (1895) /
120

(1858-1899) With: Lina Sandell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sionseleverna, hvilka alla älskade den
mörkhyade Afrika-kamraten.

En lördag efter morgonlektionen,
omkring tre veckor före hans död, sutto några
af oss tillsammans i arbetsrummet, då
Lo-fanza uppmanades att omtala huru han visste,
att Gud älskade svarta människor lika
mycket som hvita. Ilan sade, att om han skulle
hålla ett föredrag, så måste han hafva en
platform såsom »Dr. Harry», och därmed
steg han upp på bordet. Han berättade
nu, att när han var i Afrika var han »mycket,
mycket stygg — mycket styggt svart hjärta —
göra många stygga ting — tänka på stygga
ting». Missionären talade med honom om
Jesus, huru Jesus älskade honom och ville
omskapa hans hjärta, om han bad honom
därom. Han trodde hvad missionären sade
och bad Jesus göra hans hjärta »hvitt och
godt som missionärens eget».

Vi frågade, huru han visste att han fått
detta nya hjärta?

»Jag gör icke stygga ting nu», svarade
han. »Jag tänker på Jesus och ej på stygga
ting. Jag beder, och Gud hör mina böner.
Jag vet, att mitt hjärta är hvitt för Jesu
blods skull. I bibeln säger Jesus, att han
älskar alla människor, han säger icke att
han icke älskar svårta människor.»

»Se», fortfor han och tog sin bibel, »alla ’
människor lika för Jesus. Jesus frågar ej
efter ansiktet, Jesus ser till hjärtat. Mitt
ansikte svart, men mitt hjärta hvitt. Ära!
Halleluja!»

Jag skall aldrig glömma hans
ansiktsuttryck, då han slöt med detta utrop, och
skall alltid tacka Gud för att jag fick höra
denna hans frimodiga bekännelse om hvad
Jesus gjort med honom.

En annan säger: »Ett betecknande drag

i Lofanzas karakter, var hans villighet att
göra allt till sin Mästares ära. Skulle ett
bönemöte hållas; ingen var villigare än hän
att vara med. Skulle vi hafva ett möte i
fria luften; ingen var gladare än Lofanza
att få hjälpa till. önskade vi, att han skulle
sjunga på sitt lands språk, så gjorde han
detta genast och med glädje. Detta föll
sig icke alltid så^lätt utomhus, ty han blef
därunder ofta föremål för nyfikna blickar
och 8kottafla för månget rått skämt; och
jag undrade ofta öfver, att han ej vägrade
att sjunga, då han alltid snabbt uppfattade
de omkringståendes tankar. Om Lofanza
kan i sanning sägas att han gjorde hvad
han kunde och gjorde det af rätta
bevekelse-grunder och med gladt mod.

Han var ifrig att lära sig läsa och skrifva
och kom ofta till mig för att erhålla
undervisning. Det tycktes nästan omöjligt att
lära honom stafva »t-h-e», tills jag en gång
tog hans hand och pekade på tummen och
sade »t», pekfingret »h», långfingret »eo;
sedan kom han ihåg det. Sedan gjorde han
sådana framsteg att han snart kunde läsa
några verser i Johannes evangelium, och
ofta läste han för mig: »I begynnelsen var
ordet.»

Lofanza önskade att snart få återvända
till Afrika, och när han tillfrågades, hvad
han skulle göra där, svarade han: »Hjälpa
missionärerna».

»Skall du då tala om Jesus för folket,
Lofanza?»

»Ja, mycket, mycket.»

När han hörde om någon ny broder, som
skulle »resa till Kongo, blef han alltid glad.

Det var en förmån att få vårda honom
under hans sista sjukdom, och hans varma
»tack så mycket», var ljufligt att höra. Han
hördes ofta sakta samtala med Jesus. En
dag, strax efter hans insjuknande, frågade
jag: »Har du talat med Jesus i dag,
Lo-fanza?» och han svarade så gladt: »Ja,

mycket, mycket».

, (Forts.)

Svar på bibelfrågorna i n:r 14.

I. Bartolomeus. Babel, Abraham, Rakel,
Tobia, Osea, Lot, Obadja, Melkisedek, Emaus,
Uria, Salomo.

II. Salomo. Saul, Amos, Lukas, Obadja,
Midianiterna, Osea.



De ungas Bibelförening.

Ansrusti 1—15.

Guds ord bli/ver evinnerligenl

f 1 1 Mos. 45: 1—16. 8 ; 1 Mos. 60 1—13. J
T 2 » 45: 16—23. 91 »60 14-26. V
’ 46:{26—3i. 10 Mark. 1 1—13 IL
II 1 14-28. J
i 4 » 47: 1—14 121 » 1
I 5 . 47: 15—31. 18 j » 2 1-12. U.
T f> » 43: 1—11. 141 » 2 13—28. 1
t 7 > 48: 12—22. 151 » 3 1-19 11

Stockholm.

tryckt bos A. L. Norm ann Boktryckeri-Aktiebolag, 189S.

»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:51:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/btefs/1895/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free