Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättfårdiggörelsen genom tro nllena. Den
skottska kyrkans dåvarande ärkebiskop hade
blifvit uppfostrad i Frankrike och var en
hätsk evangelii motståndare. Så snart han
fick höra talas om Wisharts predikningar,
utfärdade han förbud mot att någon kyrka
skulle få öppnas för honom. Detta gjorde
emellertid att Wishart i stället började
predika på öppna, offentliga platser, hvarigenom
ett ännu större antal människor kom i
tillfälle att höra honom.
En dag kände han sig uppfordrad att
gå till S:t Andrews, där den fruktade
ärkebiskopen bodde. Knox ville följa honom,
men det tillät han icke.
»Stanna vid ditt eget arbete», sade han,
»och Gud välsigne dig! Ett offer åt
gången är tillräckligt.»
Wishart blef ock offret denna gång. På
en plats utanför ärkebiskopens palats
upprestes det bål, hvarpå kättaren skulle
brännas, och i fönstren på det ärkebiskopliga
palatset lades filtar och kuddar, på det att
den höga herrn och hans prelater i
bekvämlighet och ro skulle kunna åskåda den ’
hemska synen.
Då Wishart med bakbundna händer och
ett rep om halsen leddes fram till bålet, I
böjde han sina knän och utgöt sitt hjärta ]
i varm och innerlig bön för sina fiender. |
Detta grep bödeln, så att han kastade sig |
på knä för Wishart och bad om förlåtelse !
för det onda han var tvungen att tillfoga ’
honom. Wishart bad honom resa sig,
därefter kysste han honom, sägande: »Detta
må bevisa att jag förlåter dig. Gör din
plikt».
Då lågorna omslöto honom, sade han:
»Elden tillfogar väl min kropp smärta, men
min själ är höjd däröfver.» Därefter vände
han hufvudet mot kardinalen, som satt i
ett af palatsets fönster och ropade: »Inom
några dagar skall man upphänga dig i samma
fönster, där du nu sitter, och din kropp,
nu omgifven af glans och härlighet, skall
då höljas med vanära och skam.»
Han yttrade dessa ord icke af
hämd-girighet — hade han hyst sådana tankar,
skulle han icke undfått kraft af Gud att
bära lidandet — utan därföre, att han i
detta ögonblick skulle uttala Guds dom
öfver den ogudaktige ärkebiskopen, liksom
Elias fordom gjorde öfver Akab och Isebel.
Såsom Wishart hade sagt, så gick det
ock. Folkets förbittring emot ärkebiskopen
uppblossade inom kort. Några män,
förgätande att mannens vrede icke gör det
rätt är inför Gud, trängde in i hans slott
och dödade honom. Då folket utanför
sedan önskade se den döde ärkebiskopen,
upphängdes hans kropp i samma fönster, i
hvilket han suttit och åskådat huru Wishart
brändes.
Förföljelsen mot de kristna upphörde
emellertid icke med ärkebiskopens fall; ty
det funnos många likasinnade med honom,
och då Knox fortfor att med väldig kraft
förkunna evangelium och oförfåradt predika
emot påfvedömet och dess läror, blef äfven
han gripen.
Han räddade sig, såsom redan sagdt är,
genom flykt och kom till Genf, där han af
Calvin och dennes troende vänner mäktigt
styrktes i tron på sin saks sanning oeh rätt.
Då han i början af år 1559 hörde huru
nöden för hans trosbröder i Skottland
ständigt ökades och samtidigt erhöll uppmaning
att återvända, tvekade han icke att genast
göra detta. Ehuruväl han kände det
påkostande alt lämna sina vänner i Genf och
var öfvertygad att både bål och tortyr
väntade honom i fäderneslandet, afreste han
dock ofördröjligen.
Då Knox ankom till Edinburg, befanns
en stor del af de evangeliske prästerna i
Skottland stämda inför domstol, anklagade
för att hafva utbredt kätterska läror och
väckt uppror bland folket.
De katolske andlige voro samlade i ett
kloster för att tillsammans rådslå om, huru
dessa deras fiender bäst skulle rödjas ur
vägen, då en munk plötsligen instörtade,
andlös och blek af förskräckelse. »John
Knox! John Knox!» ropade han. »John
Knox har kommit och har tillbragt natten
i staden.» Om blixten plötsligen slagit ner
ibland dessa män, kunde den icke hafva
åstadkommit större förskräckelse än denna
underrättelse gjorde. Alla kände nämligen
den underbara makt, som denne mans
predikningar utöfvade. Ovissa om hvad som
närmast var att göra, upplöstes mötet, och
de församlade skingrades under stor
förvirring.
Knox förspillde emellertid ingen tid, utan
började genast att förkunna evangelium. Han
ingaf sina vänner nytt mod och lyckades
att genom den gudomliga kraften i sina
ord vinna flera af sina forna fiender öfver
på sin sida. Inom kort for han till S:t
Andrews, där Wishart kort förut lidit
martyrdöden, och höll där en af sina kraftfulla
predikningar inför själfva ärkebiskopen, om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
