Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och rikedom åstadkomma, tycktes hafva
fallit på Jakob Hanningtons lott.
Gossens största nöje var att med en
in-sektshåf i handen och bössan på axeln ströfva
omkring i skog och mark. I naturens stora
bok tröttnade Jakob aldrig att studera, och
hans rum var uppfylldt med hvad han själf
hämtat ur såväl växt- som mineralriket för
att icke tala om djurriket, hvars olika
individer af hvad slag de vara månde alltid
kunde vara säkra att finna en trofast vän
i den unge Jakob.
För vinnande af boklig kunskap visade
han däremot så föga ifver, att det ofta
väckte hans föräldrars och lärares
bekymmer. Det var endast hans outsägliga kärlek
för modren, som kunde förmå honom, att
något så när punktligt iakttaga de för hans
undervisning i hemmet bestämda timmarne.
Då han såsom trettonårig gosse sattes i
privatskola, vann han kamraternas odelade
aktning genom sitt modiga, oförskräckta
sinne och sin färdighet att alltid taga den
svagares parti. Äfven af sina lärare gjorde
han sig afhållen genom en medfödd
karakterens fasthet och ädelhet, en omutlig
sanningskärlek och utpräglad rättskänsla. Trots
detta var dock Jakob ännu främmande för
Gud.
Hans fortfarande håglöshet för studier
kom fadren att redan vid femton år hämta
Jakob från skolan och taga honom in i
den storartade affär, som förr eller senare
skulle blifva hans.
Att väcka hans intresse härför syntes
dock ännu vanskligare. Såsom en
plikttrogen son, sökte han väl att sätta sig in i
de digra räkenskapsböckerna; men de långa
sifferkolumnerna kommo hans hufvud att
svindla, och hela hans natur reste sig med
ungdomlig otålighet mot detta enligt hans
förmenande all tanke dödande arbete.
Han stannade på sin faders kontor, tills
han hunnit myndig ålder. Största delen af
denna tid upptogs med resor,
hufvudsakli-gen på kontinenten, hvilket under hans
senare lif visade sig hafva varit af stor
betydelse för det verk Gud då hade i beredskap
åt honom.
Vid aderton år synes i den dagbok, som
Jakob allt ifrån sin barndom förde, de första
tecknen till ett vaknande behof af Gud.
Fadren hade vid denna tid låtit bygga
eget kapell på sin stora landtegendom, och
den unge prästman han kallade till
predikant var en lefvande kristen, som vann
stort inflytande öfver sonen i huset. Det
dröjde visserligen ännu länge, innan Herren
fick fullborda sitt frälsande verk inom
Jakob, men det var dock ifrån och med denna
tid begynt.
ANDRA KAPITLET.
Studier.
Umgänget med den nitiske och sin
himmelske Mästare varmt hängifne unge
prästmannen väckte många allvarliga tankar
inom Jakob. Han började finna sitt eget lif
tomt och värdelöst, jämfördt med vännens,
på Bamma gång dennes stilla frid och glädje
i sin Gud väckte hans längtan att för egen
del vinna detsamma. Ett lif i
själfupp-offrande tjänst för människors bästa syntes
Jakobs af naturen ädla karakter, såsom det
högsta, och efter ett par månaders
allvarligt öfvervägande beslöt han att ombyta
bana och blifva präst.
Hvad Jakob en gång beslutit, det visste
han ock att genomföra, kosta hvad det ville.
Han reste omedelbart till universitetet och
upptog sina förut åsidosatta studier. Det
blef ett hårdt arbete, hårdare än han kanske
först beräknat, men han höll dock ut. I
sina älsklingsstudier, naturalhistoria, medicin
och kemi — kunskaper som senare blefvo
till oskattbar nytta i hans arbete — gjorde
han snart förvånande framsteg, men i de
teologiska ämnena icke så. I hopp att
möjligen i ostörd landtlighet och genom
praktisk tillämpning lättare kunna inhämta
för examen erforderligt kunskapsmått i dessa
ämnen, reste han till en för så väl lärdom
som kristligt sinne känd prästman i en
större landtförsamling.
Detta visade sig hafva varit en god plan.
Jakob trifdes förträffligt och doktor S. var
en god lärare. Han fattade dag för dag
större intresse för sin älsklige och i mer
än ett afseende ovanlige lärjunge. Då
Jakob ansågs hafva inhämtat nödiga
kunskaper för examens afläggande, återvände han
till universitetet. Den eljest så orädde unge
mannen greps emellertid vid åsynen af
examinatorerna af en sådan rädsla, att allt
hvad han förut inhämtat med ens syntes
bortblåst. Detta upprepades tvenne gånger,
och förödmjukad och modfalld återkom han
till sin gamle vän med anhållan att få
stanna hos honom såsom hjälppräst utan
lön. Möjligen skulle han därunder
återvinna nog mod för att åter börja taga itu
med den knaggliga teologien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
