Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Stackars karl, hvad han måtte vara
dvalhändt!» tänkte fröken Magda, som med några
raska skär befann sig ute på banan.
Så förtjusande roligt det var att åka skridskor!
Hon tyckte, att hon formligen flög fram öfver den
hårda isen.
Med spänstiga skär ilade hon fram det
snabbaste hon kunde, hejdade sig plötsligt genom
att ställa ena skridskon på tvären, drog några
djupa andedrag och såg småleende upp i den höga,
kyliga luften.
Därefter började hon på nytt och med ökad
ifver, som om det gällt att återvinna en förlorad
tid. Hennes kinder glödde och ögonen strålade.
Hon var så vacker, att till och med några pojkar
— de största föraktarne af kvinnlig skönhet som
finnas — knuffade på hvarandra och ett ögonblick
tittade efter henne med ett uttryck af oförstäld
beundran:
»Den där var kilig, tjö!»
Då hon kände sig trött, satte hon sig på en
bänk och såg ut öfver den stora banan.
Där var ännu litet folk.
Största delen utgjordes af småflickor och
smågossar, som åkte i kapp, snubblade omkull,
skrattade, skreko och drogo hvarandra i håret. Andra
öfvade sig i figurer, gjorde med orubbligt allvar
»ygglor» och »treor», slingrade med benen i luften,
som om de varit lösa, föllo omkull, reste sig med
samma allvar och togo i på nytt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
